Aftonbladet – 4 februari 1833, sida 3

—— — -. ee ee Se -— mar TTT de kriser till en stor del berot af Presidentens förhållande och personlighet, Vi tro oss dervföre göra läsaren ett nöje att i öfversättning reeddela densamma. Presidenten, sägev Hr Stuart, har ej särdeles mi!itäriskb utseende, långt mindre än man vanligen finner hos militärer. Hans klädsel är utomordentligt enkel, och vid första ögonkastet skulle man taga: honom: för Skakespeares-magre Apothekare; men hans väsende och umsängeston äro mycket städade; och man läser i hans ansigte så väl ett gladt och muntert lynne, som: själsstyrka och energi. En af mina Amerikanska vänner, Hr Smith, .sjorde mig förslag att, i sällskap med honom, aflägga ett besök hos Gen. Jackson... Med mycket nöje antog jag anbudet, och vi åtföljdes till den veridsfrejdade krigaren och statsmannen. Ingen vakt fanns vid porten af hans palats. En portvaktare öppnade, vi gingo uppför trapporna, och en ensam bBetjent förde oss in i eti enkelt, men beqvämt invedt förmak, der vi funn0 Presidenten ochiGeneral Macomb, högste befälhafvaren öfver Förenta Staternes armd, samt General Atkinson, inbegripne i ett förtroligt samtal framför en treflig brasa. Presidenten steg upp vid vårt inträde, och gick oss till möte. Hr Smith presenterade mig såsom en utländsk resande, hvilken nu ärnade besöka de södra delarneaf landet. — Presidenten tog mig i hand, yttrade silt nöje att se mig, hvarefter han presenterade oss för Generalerne Macomb och Atkinson. Ett kort, enskilt samtal cemellan Presidenter och Generalerna följde derpå, hvarefter de togo afsked. Presidenten sade mig åter några förbindliga ord, och inlät sig ien förtrolig konversation, under hvars lopp jag begagnade tillfället, att uttrycka den tillfredsställelse jag under min resa i Förenta Staterna hade haft, alt vara vittne till lyckan och välmågan hos ett felk — säkerligen det bäst undervisade, födda och klädda it verlden. Presidenten svarade, att det gjorde honom mycken förnöjelse höra detta. Tan hade icke varit i Europa, hvilket han beklagade; men efter allt hvad han inhämtat, voxe äfven der samma öfvertygelse rådande. Hr Smith anmärkte då, att han dittills hade trott allmänna undervisningen: i Skottland vara lika vårdad som den i Förenta Staterna; och Presidenten, som instämde i samma förmadan, tillade att han föreställt sig det undervisningen i: Skottland skulle vara. fullkomligt lika allmän, emedan: detta land för när varande var kändt att äga de utmärktaste vete nskapsmän och litteratörer.. Jag förklarade, att, ehuru vetenskaperna ibland de högre stånden och de egentliga vetenskapsmänrnen voro kanhända i höore flör än I Amerika; likväl massan af folket ej deraf åtnjöt några imtellektuella fördel ar, och att folkundervisningen inskränkte: sig till innanläsning , skrifva oc hräkna; samtala fven detta betraktades mer: som en beviljad gunst, än som någon rätughet å folkets sida; deremot omfattade, i de norra och folkrikare staterna af unionen, den uppväxande generalionens undervisning icke blott dessa första elementer, utan äfven de lefvande språken, geograii, historia, maicmatik, natuvalhistaovia — mod ott ard Allt olugd: van noe