Aftonbladet – 30 januari 1833, sida 2

ett par leaamöter yttrat sig, oz fafayette ordet. Oin alla medborgare?, sade hon, ? af lagen anses äga förinåza att sköta sina egna ange :lägenheter — med särskilta spec ielt bestämda undantas så fordra logik och sundt förnuft, att de likaledes på mer eller mindre direkt sätt taga Get i räådskasen öfver de allmänna angelägenheterne, hvilka stå i så nära samband ined deras egaa? Sedan han genomgått åtskilliga länders valsysteme r, ber ättade han den förvånade Kamaren, att i Ensland valmännens antal för närvarande stiger öfver I million. Detia lyckliva förhållande hade England att tacka Julirevolutionen för, då dervemot i Frankrike, som gjort denna revolution, blott något öfver — 100,006 — Individer voro berättigade tll deltasande i de vigtigaste valen, nemligen till ledamöter i Deputerade-kammaren. Till och med i Tyskland gjorde valrälten framsteg, ty huru hade det annars vavit möjligt, att staden Freiburg kunnat välja den ädle RKRotteek till sin borgmästare. Må man betrakta resuitaten af valen i England för att finna, att ingen af de skräckbilder, dem man förulsåg såsom följder af en så vidt utsträckt valvättighet, inträltat i verkligheten. — Han röstade alltså för Hr Comtes amendement. Dagen derpå debatterades ytterligare öfver lir Comes förslag, och man höll just på att ställa det under omröstning, då Justitieministern Barthe begärde ordet och förklarade, att Regeringen hvarken kunde eller skulle gå In på det föreslagna amendementet. Den 19 återväntas Kuusen till Paris. Flere journaler omtala ett förslag rörande pressen eller snarare mot pressen, som innan korrt skulle blifva kamrarnae förelagdt. Pastön ingenting numera kan öfverraska från en ministere, som skrider allt mer och mer tillbal! a, så kunna vi dock knappt, säger Courrier fr., tro på elt så vansinnigt företag. Tvänne fränunande ministrar, man säger den Engelske och den Byske, hafva förenat sis med Preussiska sändebudet Bar en Werther, för att i en not uppfordra Regcrinzen art atälla de Holländske kvissfängarne på fri fot. Från Lille skrifves, att mötet mellan Marskalkarne Soc! och Gerard varit garska kallt; den förre är föga äskad vid Nord aroreoe. Het Karlitiska partiet gör allt, att visa sin till sitvenhet för Hertistonan af Herrey. Pitt säll skap I Paris bar insätt en förening att förehormama, det iogen af den festuna dynastiens anhängare må bevista nå gon bul, så länge fier tivinnan befuner sig I fängelse. Fn tidöoms anORSETAr, att hvar och en karlist, sour vi igar brytaemot denna befallning, skall före och Ala ett varning kort med namnet Josef fruts(ilertisinnans angifvare) sedermera skall hon i tidningarna ansifvas och fas för allmön skam. ne lånt införa ca läns mealoinsk avfikel, hvart i a han det är för Ferclisinnans svaga bröst alt vistas a of . tj , . i pe na ell sådan! Siulle SOm steel Pe ava, Ger kon är utsaält för fe omväxlande och vindarna. Le Pemps, som borättar deita, tillär He . scr, Al man kan säga atldviv alla dom com får sina exaite delsunmna om varyrlylilarcka