böra de aldrig krypa, aldrig glömma deras värdighet, börd och rang, aldrig förnedra sig genom en blind undergifvenhet. De stora makternas beskydd, hvaraf de städse hafva ett väsendtligt behof, måste icke köpas med en gränslös artighet, än mindre med en slafvisk lydnad.? 0 33. förhållandet de smärre Furstarne sins emellan. Af förestående betraktelser följer vidare, att de små Furstarnes fördel begär, att de, så vidt de förmå, söka underhålla en viss jemnvigt emellan de stora. Det är för dem af vigt, att det finnes Makter i Europa nog starka, icke allenast att kunna skydda dem, utan äfven att förstora deras Stater; men det är af icke mindre vigt för dem, att ej mnågon af dessa stora Makter förmår upphäfva sig till den styrka och storlek, att hon kan undertrycka de svagare, eller föreskrifva dem odiägliga lagar. Dessa sednare böra derföre sins emellan alltid underhålla förbindelser, vara i ett förtroligt förhållande till hvarandra, och sammansätta sig i hemlighet, det vill säga omärkligt och med den skicklighet, att sådant i otid icke må röjas, för att genom förening af allas eller fleres tillgångar kunna motverka ett stort Hofs öfverdrifna arelystnad och framsteg, Af samma skäl böra de äfven Yisa hvarandra höflighet, upPpmärksamhet och aktning, och icke låta afleda sig från det gemensamma målet genom en småaktig inbördes afundsjuka, Någon deras tillfälliga upphöjelse eller förstoring kan ej för de andra hafva serdeles vådliga följder. En liten Furste har en alltför lång och svår väg att vandra, innan han hinner den höjd af makt, att han förmår förtrycka sina likar. BR RRRRNRER