Aftonbladet – 5 januari 1833, sida 4

För någon tid sedan lästes i flera tidningar en berättelse om en Menageri-egare vid namn Martin, som i England bade blifvit sönderrifven af en lejoninna. Nu skrifves från Boulogne i Frankrike af d. 29 Okt., att detta varit helt och hållet en dikt. Hr Martin hade i samma månad lyckligen anländt dit med sina djur, och på teatern gifvit en representation af en strid mellan lejon, tigrar och flera sådana vilddjur. Emedlertid höll här till slut samma olycka på att hända honom, som förut varit omtalad. Under sista akten af en representation nemligen, då han öppnade buren för ett lejon som skulle ut till striden, hade detta sprungit på honom under ett förfärligt rytande, och spänt klorna i armen och benet, Han hade säkert blifvit sönderrifven, om han icke fått det infallet att i ögonblicket vända ansigtet åt lejonet och smeka det med andra handen. Då Lejonet nu genast kände igen honom, lade sig på en gång dess vrede? da kröp först rundt omkring honom samt gick sedan tillbaka in i buren, der det lade sig och gömde bufvudet mellan tassarne, likasom det hade ångrat silt misstag. Under tiden strömade blodet af Martin, och hans sår måste förbindas. De befunnos dock lyckligtvis icke farliga.