Aftonbladet – 28 december 1832, sida 2

SaAdtjl al UCL ICKE DCUUILIAL, Och skulle val äacn Iorhoppningen vara allt för öfverdrifven, att vi too år härefter ej mer skola fiaua något bränvinsbord i Sverige? ) Att verka det goda man kan, är en pligt af hvarja rättänkande mearmniska, och fast man icke kan uträtta allt det nyttiga man önskar, bör man derföre icke tröttna eller underlåta att sträfva och arbeta; väl vetande, att den som sår för framtiden får vara nöjd, om blott några frön gro. Hr Lifmedikus M, Retzius utvecklade härefter, ur vettenskapliga grunder, skiljaktigheten af den verkan, som bränvin och andra icke distillerade drycker utöfva på men niskokroppen. — Hr Prof. A. Retzius gjorde en kort framställning om de förändringar, som åtskilliga kroppsdelar, isynnerhet hjernan, hjertat, lungorna och lefvera småningom undergå genom ett långvarigt invärtes bruk af bränvin. fr Landskamereraren Landegren meddelsde några underrättelser om nykterhetsföres niazarna i Småland, hvsrtill han bifogade åtskilliga reflexioner. Flera inkast göras emot stiftelsen. Man aumärker, sade han, att jordbrukaren, hvars vältrefnad föreningen åsyftar, lider mera af höga skatter, än af låsa seder, och att fattigdasmen, vållad af de förra, medför de sednare.? Detta vederlades dock af den ifrågavarande landsorten. Man kuade der i nästan hvarje socken utpeka hemman, bebadie af tvänne åboer, med lika hushållspersonal och lika skatter , men i helt olika välstånd. Begze hafva dock lika ägovälde af samma jordart. Men hvilken kontrast förete icke deras åkerfält, af omsorgsfull häfd och ytterlig vanvård? Förhållandet kan ock icke vara annorlunda; ty den ene åboen är nykter, den andre super. Också må man icke altid söka de lyckligaste invånavne i bygder, hvilka gynnade af nataren, synas erbjuda Landtmannen flera medel att afbörda sina skatter. Småläadska piovinserna, så omskiftande af olika fruktbarhet, visa, att största välståndet råder icke der jordmånen är bördigast, utan der nykterhet och goda seder mest råda. — — För jordbrukaress upphjelpande fordrades visserligen genomgripande reformer, men mera af inre, än af yttre art; ty havs yttre lidenade vållas af inre on it. Mana batar icke samhällskvoppen från ett ondt, som angripit dess delars inre våsersde, med reformer blott i delivnas yttre skick. För den på dreyckenskap begifne skulle det vara förgäfves, till och med att dika haas åker och betala hans skatter; ty passiosen, 4on beherrskar honom, viker icke för en sådan hjelpsamhet. Men om gevow upplysning, rid och värdiga efterdömen, hans besrepp lyftas it ett högre mål, och hans seder till renhet; lå skall han uppresa sig, äfven ur sin yltre vanmakt, och trefnaaden skall söoavt omsifva hans bovuing — He Banlesren oo onfm ide Jatligen hava inom Jönköpiag beiavinets dagliga bruk upphört inom flera of de större åöshaller, äfvensom KinnersBittea försnärk t en icke ringa förminsknoiog i fylleribrott och J — ) fbn man blott rätt vill saken, och bliv Ofverty ee ER . 1 4 MM