Aftonbladet – 28 december 1832, sida 1

FRANKRIKE, NEN Alla oppositionsbladen yttra skarpa aumärkA ningar emot det förslag ministeren i kamaren framlagt till en municipallag, i anseende till dess aristokratiska tendens. Särdeles klandras den som har afseende på staden Paris, enligt hvilken Konungen, händanefter likasom tillförene, utan förslag utnämner både Seineprefekten och polisprefekter, samt municipalrådet endast kommer att bestå af trettiosex ledamöter, hvilka icke ens utses af alla elcktorerne, än mindre af hela nationalgardet. Ännu bittrare apostroferas det lagförslag, som har afseende på en orts sättande i belägringstillstånd, och envlist hvilket Styrelsen skulle autoriseras, att, då oroligheter i en stad visa sig, kunna företaga husvisitationer, borttaga alla vapen, bortskicka personer som anses farliga o. s. v. Se här huru några tidningär yttra sig derom! Gazette: — En skväcklag har blifvit förelagd Pärskamaren. Upphäfvandet af den personliga frikelen, rättigheten att ställa folk under polisuppsigt, rättigheten att proskribera, rättigheten att qvarhålla i fängelser, allt detta har man i dag begärt, och denna begäran kommer i ett ögonblick af det fullkomli.aste lugn, då upproret lagt sig, då pressen är u:dertryckt, då oppositionen är bragt tiH defensiven. Det är sjelfva godtycket i stor skala, Quotidienne? — Att inskräovka friheterna och öka pålagorna, sådan är i få ord det närvarande systemets politik. Frankrike skall uttyda det nya ministeriella förslaget så bär: Lagarne skola gälla så länge det icke behagar makten att genom ea ordonnans upphäfva dem. Constitutionnel: — Vill det icke säga detsamma, som att under ett annat mamn och med andra former återställa landsflykten genom Jettres de cachet? Denna strafftillämpoing utan föregången ransakning hotar icke blott den personliga friheten, den hotar äfven tryckfriheten, Dessutom, på hvilka tecken skall upprosstillståndet izenkännas? Hvarigenom skall det bekräftas? Inom hvilken termin skall kamrarnes sammankallande äga rum? Courrier Franeais:? —. Ehuru det i dag ivlemnade lagförslaget endast synes angripa den personliga friheten, sträcker det sig verkligen invu langre; det ställer pressen under autorileternas förmyudeiskap, emedan en oerdonnans kan aflägsva både författare och boktryckare, Ehurua en undantagslag, är den icke temporär, Jen är ämnad alt utgöra en del ef vår lagbok; då man fordom tog sin tillflykt till godycket, satte man åtminstone en gräns derför. Journal de Conunerce: — Det nya lagförlaget har icke ev gång den förtjevsten, att ullkomligt upp!ysa Frankrike om gränsorna ch vilkeren för den godtyckliga makt, som ätter siv myndiehet istället för 1832 års kai