Aftonbladet – 12 december 1832, sida 2

ta ark innefattar förhöret med Prot. Sekret, Grefve v. Schwerin, Grefvinnan Ankarkrona, Fröken Sandersköld och Löjtnanten Baron Posse. Såsom vi förut omnämt blef resultätet icke något annat, än att Baron v, Diiben visat ett par af dem ett porträtt af Prinsen. Ibland detaljerna förtjenar i öfrigt anmärkas, att Baronen, under ett tillfälligt samtal med Grefve v, Schwerin berättat, bnru han i Wien sett Fertigen af Reichstadt och Prins Gustaf, anställt en jemförelse mellan dem, beskvifvit bås da såsom älskvärda peroner och med hvarandra lierade, men af olika lyanen, den förre liflig och glad, men den sednare tyst och stil la i sitt väsends-, så att Baronen deraf förmö dat Prins Gustaf äga en melankolisk sinnesstämaing; hvarvid Baronea bade tillagt, att dena som troltde, att Prins Gustaf ägde några planer att återkomma till Sverige, kände icke förhållandet, och bedroge sig så mycket mer; som Prinsen skulle hafva yttrat, att det vore besynnerligt, om någon 1 Sverge äsde en säs dan tanka, då Prinsen vid to års ålder lenrs nat detta land; att han ej kände någon hår och vore känd af ingen, hvarföre han ej kunda anse det annorluada än som ett främmande land. Pi Alvokat-Fiskalen3 fråga, hvarest Baro nen hade det omnimnda pirträttet och hura han fått det, hade han svarat, att han ej mindes om han fått eller köpt det, och då Advokat-Fiskalen anmärkte besynnerligheten dei af, att Birognen förgättt åtkomsten, då löremålet rörde en person, för hvilke n Baronen hyste så stort intresse, tillate Bironen , alt Konung Gustaf den Förste intresserade honsin vida mera. Då Hof-Rätten genom beslut ålade Birooen alt uppgifva sin åtkomst till portvättet, svarade Baronen, att, om han blefve lösgifven från häktet, utfäste han sig såsom an ärans man, att framskaffa och till Kongl. Hof-Rälten uppbära porträttet , som han då trodde sig kunna söka reda på.