VN VM PV EP fy en, nom den trårga giänsen af elt s skepps relingar, samma: förd stor besättning-massa; särteles uc der sådana misszynnande oOmstäudigheter som dem, hvilka under destörsta dagara af sedvare kryss ingen egde rum. Äfven Loka n kan urooktas, om han misstager sig vid belömmandlet af en sjukdow sådan som Chulera Morbis, hvutill han af ingen egen erlarenhet vigledes; men det hade varit oförlåtligt, att med öfvertygelse af dess narvaro uppsgifva, eller stillatigande besty:ka et motsatt förhådande. — Männe sådant är tärkbart af en förnuftig menniska? E!ler gitves det vågon anledning uti min hittills för: da vandel, i det offeutliga eller enskilta lifvet, såsom tiensteman eller medborgare, som berattigar tili d n tanken: att jag, trots all: bvad pligt, religion och samhällslära bjuder, skuil:, med förgåtenhet af ezen och andras .kloing, tjenst, lugy och välfärd, med berådt mod sprida död och förödelse inom samhäll-t ch i första hand inom eget hem, bland maka och barn? — En sådan tanka lärer knappast kuvna alstras hos någon anvuan, än den som sjelf vore mäktig af en dylik handlivg, Krigs-Rätten torde benäget ursäkta, om jag af ämset bänföres utöfver gränsen af det egentliga töremålet för närvarsndes undersöknines men då jag, af den mest oskyldiga orsak, blifvit ett mål för smådelser och. förtalet — vare sig till följd af erfald; rvräddbåga, okunnghet och bristande urskiljningg eller af elakhet, skadeslädje och hämdelust af någon, hvars samhällvidriga principer eller åtgärdev jag icke gtllat, och måbända motverkat — då jag med de mest insidiösa tillmälen och sanningslösa beskyllvivgar, flöndom blifvit angripen un beder och rykte), är det förlåtligt, om g hegagrar detta tillfälle att offentligen förlara: Art med lika så mycken vördnad för Lagar och Förordningar, som jag bemödat mig all på min 34-åriga tjensteoch Medborgsmannihana uppfylla pligterne mot Staten och Samhallet; med lika så djupt förakt anser jag den eller de, som varit nog lågänkte att på sådant sätt vilja beröfva mig hvarje rätt.kaflens menniskas dyrbaraste egendom — Redlige Meiborgares aktving. G. G. Warberg. Flärefter hade under jäfsfö. behåll tör den rånvarande Läkaren, följande personer bifvit såsom viltnen. afhörde, nemligen UnderSwepparen Johan Fredrik Tindman, och Kvono-Matiosen vid 2 kompaniet, Mageus Peterson, Deras vittnesmål ä:oganska bestämdi och npplysande, och vi intaga dem derföre här nedan: 1120 Lindman berättade att han, som vid den Iågavarande karantäns-nndersökningen ned Fregatten af Chapman den 62e nästhdrc Angusti, junte Petterssomw åtföljt Herr P:emierLöjtnantea af Puke i stupen ull Fregatteos sy Allt detta lärev referera sig till omständigbeler, hvilka här i haofvudstaden äro oLesänts, men måtte verkligen v.ra vågot högt skandalöst, då Hr Kommendör-Kap