Aftonbladet – 4 december 1832, sida 2

väl beholvet alt vid sina arbeten eller rättare strider fästa personer som voro lugna, kalla och tänkande, och som kunde gå honow tillhanda med forskningarnes, logikens och sanningens vapen. Begåfvad med en underbar instinkt att framdraga lofvande talanger, upptäckte han äfven snart Say. Han gjorde hovom till medarbetare i en tidning, som han utgaf under namn af Courrier de Provence, hvars täta anfall skakade i dess grundvalar den stolta aristokrati, som denne nye Marius hotade, Några år sednare, då Clavities blef FinansMinister, valde han Say till Sekreterare. Detta var andra gången, då handelsståndet i Lyon gaf Frankrike en Finans-Sekreterare; en förste var den namnkunnise Colbert. Men Franska revolutionen, som framkallade alla öfverlägsna snillen till de högre platserna, uppslukade de djerfvaste, och försköt de blygsammare. Denna lott träffade äfven Say, som kort derefter drog sig tillbaka i privatlifvet, för att der bättre tjena sitt fadernesland. Det var midt under skräckregeringen 1733 som Sar, 1 förening med Chamfort och Guingueng, började utgifva La decade philosophique et litteraire, ett periodiskt arbete, djupsinnigt som Johusons Rambler, och stundom lysande i stilen såsom Steeles och Addisons Spectator. Framgingen af detta företag bevittnades af. den omständigheten, att det då varande tyranniet landförvisade de mest kända medarbetarne dervuti. er Chamfort tog sjelf lifvet af sir i fängelset, Guinguenvd åter, mera ihärdig, öfverlefde sina olyckskamrater, Say , som härigenom hade blifvit ensam, öfvergaf dock icke sitt vådliga företag; ban förenade sig med tvenne avdra medarhetare, utmärkte, den ene för lärdom och filosotiska kunskaper, och den andre för qvickhet och behag i skrifsättet, Efter skräckregeringeons slut och republikens seger, kände Bonaparte behofvet af någon säker grundvsl för sin redan gränslösa lycka; han omgaf sig derföre med ett urval af de ryktbaraste larde och krigare. En man, som förenade dessa båda cgenskaper, var Savs bror, hvilken nti polytekniska skolan författade em kurs i geometrien, tillämpad fortifikationsvetenskapen. Denne Ingeniövofficer deltog i fälttåget i Egypten, utmärkte sig i anfallet emot Alexandria, och stupade under upproret i Kairo, Innan denna expedition företogs, behöfdes dertill ett valdt b bliotek. Say vakles att utse denna boksamling, som borde helt och hållet svara emot ändamålet att lemna underrättelser om Egypten. Vid återkomsten från fälltåget, Dicektorii upplösning och Konsulatets ivstiftelse. förblef Say trogen sin politiska öfvertyselses hin voterade emot både Kansulatet på Hifstid och Kejsarevärdigheten, och erhöll derföre samma e Ne ad ära om Andrieux, Carnot, Chenier och DBenjamin Constant, att blifva Irndförvisad vid öga .Q nn MM Mn mmmkmMcÅmH mm nt OO opmbm nb... rn nm m mf ÄMM I I OO m—— rOrvVvVon on JU UOO—O— — tsstvuumsrH-——rnm— ww äwnvvj n—— LL h —--Wn—— —-— 2 -—OKDLON