Aftonbladet – 29 november 1832, sida 2

upptysnplngar OM eh KomMpPIot: gom skuylle Dryta löst den 19 Nov. Slottet Blaye, dit Hertiginnan föres, är en af de äldsta befästade platser i Frankrike. Redan Romrarne hade i :Blavia, såsom det då kallades, en tälvik garnison. Nu är den en befästad. stad 1 Departementet Gironde, säte för En underprefekt, har en fästniog af fjerde rangen, :vid högra Girondestranden, sju timmars väg från Bordeaux, samt omkring femtusen invånare, Fästningen eller Slottet beherrskar en förträfflig. redd, vid hvilken alla på Giron de uppoch --nedseglande: fartyg -pläga lägga till. Staden; är belägen vid: foten-ocen på höjden af en brant klippa, och delas derefter i nedre och öfre Staden. Deh öfre Staden är mest känd under benämning af Blayes citadell; och försvaras af fyra stora bastionet samt Hera andra försvarsverk, alla anlagda af Vauban; nyligen iståndsatta och; försedda med: djupa grafvar. Vid Blaye äv Gironde ungefär en Svensk mil. bred, Man har för denna betydliga bredd; skull funnit sig föranlåten; att midt emellan båda stränderna på en liten holmeuppföra ett castell, som troligen för sin förm och sitt lägekallas Ze Pa (kakan, pastejvp) och bvelket, jemte Blaye på bögra och slottet Medoc på ;venstra Girondestranden, helt och hållet be;herrskar, segelfarten på floden, År 1568 eröfrades Blaye af Huguenotterne, som der framforo ganska våldsamt och förstörde en märk värdig grafvårdy som tillhörde den i Blaye år 58v aflidne förste Hertigensaf Aquitavien Claribert, en sonsonsson till eröfraven Clowis. En icke rioga: strid föres i de Fransyska bladen i afseende på det lagförslug man äms nar förelägga Kamrarna, rörånde den fångna Neapolitanska: Prinsessan. :Monmitören såsom en regeringens organ, ;deh der äv angelögen om att få en lex in casu för den märkvärdis ge fången, påstår att regerande personer och deras familj slå i ett helt eget förhållande och alldeles icke efter samma rättsprinciper kannå lagföras. Oppositionsbladen hålla strängt efter denna Möonitörens hypothes och National frågar, på hvilken historisk grund, på hvad tlidebvarfs praxis ett dylikt påstående hvilar? Månne det utgått från revblätionen? Det för de Ludvig XVI, Marie Antoinrtte, Madame Elisabeth och Philip Egalitt på: Schavotten 3 från Kejsaretiden? Det var under den Hertigen af Enghien blef skjuten; från Rest urationen? -Den dömde hela den Kejserliga familjen till en evig landsflygt och förklarade Kejsaren fogelfri; från Heliga Allianceo?. Den: gaf Kejsaren af Frankrike en långsam och Konungen af WNeapel en hastig död; från dett. gamla Monarkiens tider? Den dömde Robert af Artois till döden. . ; BEN ont prog PeO EESTNTENRT TSE STOCKHOLM Flon An Masrpim hos