Aftonbladet – 20 november 1832, sida 2

j STOCKHOLM; Den 20 Nov. Det gifves beklaslig ep, ännu 23 år efter enväldets Pafskaffan e i Svergo, personer hvilka hysa sett så djupt hat till den lagbundna.fribeten. altede knapt sky någoa utväg till dess tillfredsställande, Då de i sina skrifter icke våga offentligen aogripa sjelfva de grundlag ar, hvarmed 1909 års dagstiftare hade för afsigt att uppställa ett värn. emot ,godtycket, söka de åtminstone att på allt upptänkligt: sätt kringskära begreppet om de medborgliga rättigheter som. ligga grundade i koaslitutionen. Härvid ha de,i synnerhet vendt sig mot tryckfriheten, derföre att det är denna söm gehom sin verkan på allmänna tänkesättet utgör den förnämsta garantien och yttersta stödet emot maktens. missbruk. Som nu tryckfriheten; i sjelfva. verket vore af. föga eter iugen betydelse, utan ätt den iunefatade en offentlig granskningsrätt af. Styrelsens åtgärder, så hafva de främst riktat sina anfall emot denva rättighet, och sökt ätt genom sina sol mer i sjelfva verket. tillintetgöra dess utöfving. För att vinna. dettå ändamål, har man tid eter annamn sett deni framställa den. satsen, att Sverge ingalunda är en konstitutionel slät efter samma begrepp sovr t. ex, Evgland och Erankrike; emedan Konungen hososs, — säga de — sjelf i Stads-Rådet fattar de beslnr, ilpvilka emanera ifrån Regeringen, stinnebär och hvär-. je tådlande omdö.ne: om Regeringens åtgärder ett direkt klander å Konungens gerningar 3 bvilket alltså efter deras slutkoost skmnllte vara ingenting mindre än ett brott etmrot 5: Capitlet I Y. Missgernings-balken som enligt samma lagrum straffis med hifvets förlust, 7 Ån Det var undtr 1823 års Riksttrg; -. den förs. sta efter år 18093 di migon ezentliz opposition röjdes emot Reseriogens system. och styrelsegrundsatser i alluänhet t, som manm ock först hörde sådana satser, ehura af annan anledning, framställas. Och af hvilken skedde detta? ol af flera ibland Stlats-Ridöts egna Le dimöter, som mötte Opposiltonene anmärknin—