Aftonbladet – 17 november 1832, sida 2

Lå ta r ed Ees: De i går aftop anlände utrikes poiter innebålla hufvudsakligen följande från: BeEtrGten och HöLLANSD. Ännu är ingenting afgjordt rörande dessa fänders inbördes förbållanden, Uudersättelsers pe om hvad som på de sista dagarne förefallit inom Kabinetterva motsäga eller korsa hvarandra. Säkert är aft änön ingen demonstration blifvit. gjord. mot Holland, eburu smärre Engelska fartyg säges kryssa. utanför Holländska hamnarna, för att varna.sinalandsmän att icke der inlöpa. Konferensen tycks emedlertid vara. upplöst, Det försäkras nemligen, alt Matuschewitz, somserskildt för Belgiska frågan var afsänd från Sit Petersburg, oförtdröjligen återreser, och Holländska Sändebudet har redan lemnoat London. Några närmare detaljer om den bekanta protesten hafva ännu icke transspirerat; med visshet vill man doek veta, att Preussen satt sig emot Franska armeensiinryckande, och att detta, som redan var faststäldt till viss dag, blifvit af sådan anledning uppskjutet, hvaremot Pr eussen, som i denna sak lärer föra ordet både för sig och de andra båda Heliga hofven, medgifvit att, om icke demonstrationerne till sjös lyckades, skulle det ej; sedan hvarje ånnan utväg att förmå Holländska Kungen alt cedera Antwerens citadelläfven slagit felt, sätta sig emot eröfrandet af denna plats. Att Preussen, i bändelse Fransmännen inrycka, skuile, såsom säkerhet mot hvarje eröfringsplan, med sina troparv besätta Menloo, berättas äfven. Konungen af Holland skall vara beredd på det yttersta och ämna kalla alla sina vuxna Hoiländare under 45 år till vapen, FRANKRIKE. Marskalk Grard är åter i Valenciennes, och i Krigsministerns salonger talas mer än nånsin om krig. Denne skall till och med nyligen hafvaupprepatsitt yttrande om Antwerpercitadellets nyeklar, dem ban vill nedtägga vå Kamarens bord, och tillagt, att man i nödfall öfven skulle lära Preussen reson. Rörande Minis!eren, äro de besynnerligaste rykten i omlopp Er Dupin skulle nyligen, efter ett långt samtal med Konungen, bafva lofvat doktrinärerne sitt biträde, och dessa derigenom ansett sig trygga för Kamaren, hvars President han då äfven skulle blifva. Eno Engelsk tidnings Parisiska korrespondent försäkrar deremot med den största tillförsigt, att i en, den 29 Oktober hållen Konselj,: Ministrarne enhälligt förklarat, att dei sakerpas närvarande skick omöjligen kuode möta: Kamrarne, och att deom åtta dagar mnödgades nedlägga sina embeten, om icke Belgiska fråsan då vare afotord. I sådan händelse skul