Aftonbladet – 16 november 1832, sida 3

tåxan,. Genom en mängd tilningsartiklar, wti hvilka de med entusiasm talade om ett Am:rikanskt system och om nödvändigheten att snärt afbetala statens skuld, för att. vara det enda fölk i verlden, som icke vore något skyldigt, lyckades det dem år 18:16 till och med att utverkö, att tullen fö: höjdes, så att invånärne i de södra och vestra stäterna ännu få betala 30 a 4o procent till fabrikeroa i de norra delsroa at Unionen. Vid fölkräkoingen år 1810 bestod invånarRes antal i de Förenta Staterna af 7,240,000. Deraf belopp sig på de norra staterna ett antal af 2,379.000. Pensylvanien, Delavare, Maryland, Vivrginien och NewYersey med 2,480,000 hade föga intresse i frågan, då derås produktion och konsumtion stodo i jemnt förhållande till hvårandra. Således återstod.i de vestra och södra staterna en folkmängd af omkring 2,376,000 persober, utspridd på ett ofantligt stört område, och af hvilka en stor del icke bade röster till kongressen, emedan de beboude Tåndsträckor, som ännu icke voro upphöjda till stater.? — Detta förhållande bar pu förändfats. Folkräkningen år 1830 gaf! elt resultät af 12,950,0006 individer (vära fördubbladt på 20 år!) Staten NewYork med sidå 1,900,000 invåvare Kunde nu betraktas som neutral i fabriksfrågan, och de sex öfri32 norra staterne räkna —1,950,000 -personer. Centralstaternes foölknummer är 5,300,000. ; Således återstå för de södra och vestra staterna 5,600,000 invånare som representeras på: ; kongressen, Dessas intresse är till största delen stridande emot fablikahternas i de norra staterna. Norra och södra Carolina, Georgien, Louisiana, Alabama och Missisippi producera ull, ris och socker, och hafva hlott få: fabriker; Den fu gällande tufttariffen skadar dem I på ett dubbelt sätt. Först och fämst måste, de dyrt betala de fabrikater, som de skulle kunsa få utifrån för godt köp, och för det andra. nyttja fremmaåande makter repressalier emot dem, genom att med en. högre tull . belägga de Nordamerikanska produkterna, af. hvilka Unionens sydligare stater framalstra g-10:delar; Frågan om tullen har alltså blifsit en nationalsak, hvarvid de norra och. södra staterna stå rakt emot hvarandra. Det är af denna orsak, som General Jackson föreslagit ena ; bedsättning i tulltariffen, såscns enda medlet att samman hålla unionen. i