Aftonbladet – 13 november 1832, sida 2

öfver den lilla berättelsens införande i vårt blad, förefaller öss obegripligt. Vi hå ofta varit ledsne,; att numera så sällan hafvå något godt att förtälja om Argus; och då vi nu en gång träffade på ett undantag ifrån hans vanliga, tråkiga och idislade skrifsätt, samt just länkte att visa honom en artighet med att åt en mängd af hans fordna Läsare lemna ett prof på att en och annan god bit hkväl någongån finnes i Argus, så väsnas han med ingenting mindre än den beskyllninget att vi bestulit honom! Ye Argus. borde, då ban gjorde denna beskyllning; åtminstone hafva riktigt rubricerat vår bandling, ty då vi ärligt utsatte hvarrfrån vi hade tagit underrättelsen om den Tyska Baron, så var det ju icke någon stöld, u an snärare ett röfveri vi begiugo. Att aftrycka ett och anvat stycke ur någon annan tidningsuppsatts bar numera blifvit så altmänt, att det lärer vara förgäfves ätt deremot göra någon anmärkniovg. Om nå.on hade skäl att beklaga sig öfver sådana lån, så vore det visst -Aftonbladet; hvars uppsåttser ständigt återsynas aftryckta i landsorts-tidnin garna. Vi ha sjelfve. ifrat bäremot, så snart källän, hvarifrån uppsattsen är tagen, icke varit ut-att, emedan sådant är att ntgifva andras ideer. oeh framstöllnivgssätt för sina -egna, samt pryda sig med andras fjädrar; men då källan angifves!, så synes det mera tända till rekommendation ochafsättning än förlust för den skrift livarur en7god uppsatts blifvit hämtad, och herde följaktligen ses Med Höje af författaren. Vi hafva ock för? vår del icke håft något mehn, utan tvärtom, af den större publicitet våra artiklar genöm sådana lån vunnit i landsoten. Vi skulte likväl för vär det gerna afstå ifrån allt meddelande af andras uppsattser; om en allmän öfverenskommelse derom tiäffades. Men att ett sådant bruk eller missbiuk, hvilket i många år varit öfligt i föda länders periodiska skrifter. äfven blifvit här iofördt, hvem är det väl som är skulden hävvill? Jo, tidningen Argus sjelf. — Hvem war det om ständigt aftryckte tidningen Journaleis inrikes arvti-el? Hvem var det, som åren 1824 och 1825 i Mosaiken aftryckte hela ark afskriften Brage, och många andra skiifter? Hvem är det, som aftryckt alla resonerade statsekonomiska: afhandlingar ur Götheborgs Handelsoch Sjöfarts-Tidniog, och flere, utan utgifvarnes dertill lemnade tillstånd ur Skånska Correspondenten; och hvem är det ändteligen, som icke försmådde att fylla sina spalter med det ömkliga biefvet ur Borås Veckeblad? Vi hafva aldrig aftryckt någon afhandling ur Argus, och komma troligen icke att göra det; men om den hlia berättelsen om den Tyska Baron: kostat Redaktionen: en så otrolig möda som hans Berserkerrasert mot oss tyckes tillkänbagifva, så förklara vi att det gör oss upprigtigt ondt, i fall vi gevöm tTånet ders af beröfvat honom. en så betydlig portion: af hans idföra:d, att det icke kän ersättas. P,. S. Såsom. tillägg till ofvanstående få vi nr Asamt underrätta aft ofvannämndae hevättalse l I HU