ga utkomst, vinlägga sig om duglighet och kunslaper, amt uppfylla mer -än skyldigleten ef dem fordrar, än höppet, att en gång på sådant sätt blifva bemärkte och utmärkte på högre ort, samt slutligen erhålla. en belöning uti de högsta förtroenden de i sin väg kunna förvärfva. Det är en dålig korporal, som ieke tänker på att en gång kunna bli General, säger ordspråket; men deb egna viljan är härtill icke nog; det fordras jemväl att någon gång erfara, det fliten och skickligheten blifva framdragne och uttaga sin rätt framför namn och Kkonsiderationer; ty den blotta pligtkänslan torde annars i längden icke bli tillräcklig att skapa dugliga ämnen åt det allmävna. Ur denna synpunkt i synnerbet är Hr Westerstrands befordran ett vigtigt och för Regeringen. hedrande exempel. Vi böra för öfrigt nämna, alt vi icke känna i hvad mån Hr Presidentens egenskaper såsom Ghef eller Ordfö.xande kunnat gifva någon se:skild anledning till den heder honom. vederfarits, äfvensom vi äro aldeles okumnige om, huruvida hans politiska tamkesätt dervid kunnat ingå i någon beräkning.