Aftonbladet – 7 november 1832, sida 2

da, bild:de och dugtige män; en anWwän fjers decel kan äfven anses bestå af sjelfständigt och förståndigt folk; men af den öfriga hälften af de valda bönderrve, säger Insändarer, mera vara att önska än att hoppas. Insändaren gör i anledning af detta resultat några reflexioner, som åro ganska märkvärdiga at läsa, äfven här i Sverige, emedan de visa, att Norrmännen icke kunvat befria sig ifrån en hemlig farhåga, i anledniog af de amalgations-projekter och det opassande språk, som en och annan af de Svenska tidpingarne ständigt fört, i frågan om Norges förbållande till Svevige, och hvilka utlåtelser utan tvifvel sätt iNorrmänven närmare till bjertat än de förtjenat, emedan brödrafolket icke kunnat föreställa sig, huru Htet de uttrycka den sansade delens af nationen tänkesätt, Att regeringen skulle finna sig föranledd till en statskupp, yttrar insändaren, har man med rälta minst af allt fruktat; och Fraukrihes exempel år 1830, samt ånnu mer, den föga våda som Regeringen hos oss har att befara af hvilket storthing som helst, isynneihet ett bonde-storthing, afvisar en sådan fruktan. (Blotta ifrågasättandet häraf visar dock, att farhågan icke öfverallt i Norge är fremmande). Det är för litet att vinna och för mycket att förlora, både i det ena och andra hänseendet, genom en statskupp i Norge. Men om valen för städerna skulle utfalla, likasom de göra på landet, så att man erhöll omkring 6 embetsmän och omkri g 23 vanliga handtverksmästare och minutbandlare, så är det skal att befara, det antingen intet uträttas, eller också, att allt hvad somm föreslås går igenom; och ett sådant slorthing skulle sannolikt prostituera nationen och sätta en fläck på vår grandlag, söm dess fiender sedan med triumf skulle utpeka. . Ehuvu många goda egeaskaper man än vill gifva de valda :böuderne, så kunua duck ganska få af dem teda förhandlingarna i en Komit eller författa dess betänkanden. Man måste då äfven frukta, att de ötväde och kunnige iepresentanterne få mera att göra än de kunna medhinca;j och blifva underkastade ett större släp, än det som redan förut har knäckt så mången duglig Störthingsnans hetsa; och om det än är rätt; att endist sända sådant folk ull Storthinget, på hvars karakter och votum mao kan förlita sig, så kan man dock icke påstå, att dessa egenskaner äro så aflägsna ifrån den vettenskopligen bildade mavnen, alt amterna endast hade koonat finna en tredjedel af represeutanternas autal ibland de bildade jordegarne-). mm ÖV MUM MUM MM MB Ön WVÄÄä— Jv J rr Samma Norska blid, sony meddelat olvannämnde artikel, innehåller för den 2 November ett privat bref ilvån Fredrvikshatt, pi hv.lket Vederbörande torde fiona tienlist att