Aftonbladet – 2 november 1832, sida 3

digheten, att ännu år 1830 spanmål intördes för 14.000,060 francs, men året derpå endast för hälften af denna summa. Exportartiklarne bestoda i rått silke, olja, korinter, ull, vin och bränvin, I Syra hafva Tyska Spekulanter ett nederlag af möbler och busgeråds. Glasvaror införas från Tyskland, mode-artiklar från Fiackvike 3; af främmande viner finner erdast Champagne någon afsättning, emedan landet i öfigt framalstrar ett förträffligt vinförråd. —A Ett Engelskt Linieskepp råkade icke längesedan ut för en häftig storm. Skeppsprestin frågade en matros, om det vore någon fura? -— Ja, herr Pastor, håller det så i, så äro vi allesamman i himmeles före midnatten. — Gud bevare oss Sör så stor olycka! svarade Prestev förskräckt. —I Paris passerade uvder September minad följande bändelse:? En kerie, och ett fruntimmer inkommo i en postlinsbod vid gatan Notre-Dame-de-Narareth. Deras yttre och deras sätt att vara tycites tillkännagifva rikedom, De begärde få se på en postlins-pjrs och lofsade att komma tillbaka, om det icke lyckades att få nåzson sackrare på avpat håll CA propos, säger den främmande till köpmannen, skulle Ni vilja vara god låta mig vexla bankonoter för guld? —aAllt för gerna,? svarar köpmadnev; huru mycket önskar Ni?? — Hvad tycker du, min vän?? siser den okände och vänder sig till damen: — Åh, 2000 franes iäcka nog för vår resa till Lyon. — Godt! återlog köpinannen, de slå till er tjenst. Herrn stieker handen i fickan, finner m d förvåning att han glömt sin börs och säger till fruntirret: Vanta mig här, medan jag går hem; jag är på ägonblicket tilibaka.? Ufter en stund återkom fan, men hade icke sluppit in, emedan betjenten. gått bert ach tagit nyckeln med sig. Han lofvade likväl att inowtvå timmar skicka h-nom för att ajrätta vexlingen. På det icke den åsnan, tillägger han, imnå kunna gifva mig oriktiga sedlar i stället för ed:na -å skall jag försegla dem ier närvaro — Mycket rätt, svarar köpmannen, se här äro de, om Ni sjelf behagar kuvertera dem. Herrn lägger dem i ett papper, och köpmannen erbjuder hohom munlack till förseglingen — Nej jag tackar, lack är bättre, och jag bar sådant på mig. Skulle jag blot få be om ett ljus.? Ljuset kom, förseglingen verkställdes, och konvolutet lem ades till köpmannen. Ända till aftoneu väntade han förgäfves på betjenten, som skulle komma med guldet och afbärta sedlarne; slutligen tröttnade han och bröt förseglingev, för att lägga dem tillbaka i pulpetenv. Men de voro borta; den Llistise jufven hade praktiserat dem i sin ficka, då han låtsade kuverfera dem, och i kuvertet låg I stället litet uyckpa:s per.