Aftonbladet – 23 oktober 1832, sida 2

hvarjemte den förre införde det första boktryckeri; alt det var en Svensk Konung Gustaf FVasa, som med våda för sitt lif och med uppoffring af samma lifs stillhet och lugn 1äddade Sverige från katolicismens mö. ker, som idkeligt ifrade för angelägenhetev af bonde-ståndets upplysning och sjelf yrkade, att presterna borde, i stället för att läsa mässan, undervisa allmogen och dess barn, ett förslag, som hönderna sjelfva med harm förkastade 3 — att det vid samma tid var tvenne Svenska prester, Olaus och Laurentius Petri, som frivilligt och på egen hand började jettestriden mot påfvedömet; att den sednare under femton års arbete lemnade för första gången den Heliga skvift åt Sveriges folk på Sveriges tungomål; att det ytterligare var en Svensk Konungs Gustaf Adolf, som ifrade för vetcuskapernas behandlande på modersmålet till allmänhetens större fromma, — sowbortskävkte hela sin betydliga enskilta förmögenhet till rikets undervisningsverk, och som slutligeu uppoffrade sitt lif för ljusets och frihetens suk3 att hans vänner, Sveriges då varande aristokrater, ännu länge efteråt följande exemplet, stiftade skolor, anslogo stipendier och understöd för fattiga ynglingars uppfostran och bildning. Alt det var en Svensk biskop, som hos en Svensk Konung utverkade den förordning, som ålade Sveriges allmoge att förvärfva sig egen personlig kristendoms-kunskap och för detta ändamål sjelf lära sig läsa inuantill; attdet I våra dagar varit konung och regering, som med anslag, förordninasar och gåfvor sökt befordra vexelundervisuningena, Att de två personer, som bland de första i fäderneslandet framdrogo och gjorde gällande detta för det lägre folkets bildning särdeles beräknade undervisningssätt voro, den. ena, tredje grefven på Svenska riddarhuset, och den andra Svea vikes erkebiskop; att de fleste Sveriges godsigande adelsmän ofta på egen bekostnad upprättat skolor för sina underhafvande; alt största delen af dessa skolov; blifvit stiftade, auvutingen på detta sätt, eller af rikes presterskap och det: oftaricke utan häftigt -mötstånd — af sjelfva den allmoge, hvars bästa man åryftars alt det är en annan biskop, som i förening med en af de högre embetsmännen arbetar på räddandet af den i hufvudstaden så tahika klassen af vanvårdade barn, — Men förväfves tala alla dessa riksbekanta facta. Pet heier ändå, att styrelsen, aristokratien och presterskapet sammansvurit sig att motarbeta de lägte folk -klassernas upplysning och bästa, Ett sådant mot det faktiska förhållandet rakt stridande och lHikväl fortfarande språk måste äga sin grund uti andra förhållanden, Det hör ej hit att utveckla, hurna detta rop uppkommit mot styrelsen och adelnz; vi wilja deremot fästa oss vid dess utfall emot presterskapets inspektions-rätt öfver skolorna. Vid närmare eftersinnande skall man nemligen finna, att detta rop — egentligen är en fölid af förra tidehvarfvets strid mellan vetinde och tro, Man conlfta nnnfrna vatonasalbammaas I LA dPoos