Aftonbladet – 22 oktober 1832, sida 4

Man Väntar med yttersta otålighet att supetimman skall slå. Men en fashionable, om han är något mån om sitt anseende och rykte, kan omöjligen fara på en supå i största stilen förr än klockan half elfva på aftonen! Det får ej hjelpa. I dag risquerar man ära och rykte, och sitter redan ett gvart till elfva i vagnen. Half elfva är man redan framme. Man tränger sig uppför trapporna, ty alIa hafva kommit på en gång; man är i Sa.lonen. Åh Gudskelo?! han är ännu icke kommen, så förlora vi då icke en minut af hans närvaro; så hviskar hvar och en för sig sjelf, stiger strålande af glädje med en ståtlig tacksägelseharang in petto fram till den aimabla värdinnan, i dag aimablare ån nånsin. Hon ser något nedslagen, något förlägen ut, Kommer han inte, har hon fått återbud? Så hviskas med anande bestörtning kring hela den furstligt eklärerade Saloven. — Nej bevars långt derifrån! Grefvinnan bar haft en deliciöse två timmars täåte a täte med det Spanska ex-Majestätet. Men klockan precis tie gick Monsieur le Comte — till sängs!!