studsade jag väl något och sökte på allt möjligt sätt att undgå uppdraget på skäl, bland andre, att om jag tillfrågades om det vore min vara, jag icke med godt samvete skulle kunna jaka dertill, hvadan jag vägrade inlagornas utfärdande, det ännu mer, då jag icke inså hvarföre Josephsson icke kunde sjelf derom beI sörja, Härpå svarade han mig, att fråga on hvem som wore ågare aldrig skedde på Tullen, och att det vore Tullkammaren likgiltigt om den ene eller andre betalte Tullen; men att egentliga orsaken j: hvarför han anmodade mig, vore den, att om han i sitt namn angat varan, skulle Judarnpe, ha:s trosförvandter, blifva ännu. mer -afundsfulle, om de sågo att han lade sig, på handel med Färgstofter. Fan förnyade alltså: sin hegäran, den jag ytterligare mig undandrog, med tillägg, att ow man fordrade mig på ed, skulle jag aldrig säga annät än den: rena sanningen och för alla verldens skatter. icke. begå en mened. Sådant, svarade Hr Josephsson; kommer aldrig i fråge Nu ändtligen öfvervunnen underskrel ng de trenne dölagorne, i enlighet med con-eptet, som:han lemnade mig men sedan återtox, och när detta: var I gjordt, medtog ban dem och sade: . Jag reser nu sjelf. till Ulriceliamn. Ni får besked af min Bror. eller min Son, hvilken dag faten skola bemtas från Tullen Hela veckan derpå hörde jag ingenting till, förrän Lördagen den gide,. då jag erhöll det bref, som nu i öfversältning förevisas. I följd deraf blef jag af Josephsson. dagen derpå kl. 6 om morgonen: med: häst och-echaise hämtad till ståden, då Hr yJosephssonuppgaf mig Numren på Fateni och lemnrade mig 100 Ridr R:gs tll. Tullafgifterne, med anmodan att gå tull Packhaset och emoitaga faten. Första gången fannjag Packhusct ännu vara stängdt, och sedan jag underrättat He Sosephsson derom, begaf mig åter dit och anlände just då det öppnades, och hvarvid begge faten genast blefvo framtagne. till vägning, Hvad vidare skett är allmänt kunnigt. Jag föll i den största förundran och häpenhet öfa ver fatens innehåll, som ieckeöfverensstämde med Inlagorne, och för bärvarande är jag icke annat att tillägga än att 1:0) jag aldrig. gilvit mitt samtycke tilletler afvetat det: missbruk, som skett, att låta ställa Conoissementet till mig. 2:0) alt jag aldrig requiverat någon svara från Hamburg. 3:0) att jag om ifrågavarande 2:ne fat aldrig haft annan kännedom, än på sått jag nu tillkännagifvit. 4:0) att jag icke känt deras innehYl annorlunda än efter Hr Josephssons nppgift. 5:0) ätt jag icke känner afsändaren, eller någonsin sett factura eller Convnoissementet, och icke ens nu påminner misSkepparens eler Fartygets af Josephsson uppgifne namn, hvarmed varorne ankommit. Och 6:0) att om jag anat minsta missbruk, i23 icke för alta verldens skatter inblandat mis i en så neslig sak, Detta förhållande vill och kan lar edlisen