BE ELGISKA ANGELÄGENHETERNA. Det har varit en linge antsgen sats, att de polit:ea förmälningarne sällan medföra denv ömsesidigt påräknade : nyttan. Den märkliga skillnad, som yppats.i Franska Cabinettets ton före och etter b:öjlappet, är dock ett stort bevis att notsatsen ännu stundom inträffar. Den bedrifhlga wedelvägen som, för ick många mwäinader sedan, på gifvet com-. mandooid drog en hel aärme tillbaka från Jelgien, är nu, på en vägran af Konung. tVillem de eerste att bifalla en traktat, som egentligen ingen, af hans kända envishet borde väntat sig se bifallen, färdig att med. härsmakt u derstödja Ludvig Philips mig, skickar Marskalker och Artilleriparvker til gränsen, och i sia tidningar kungör att Franksike inte venerar. fcke interventionsprincipen erkännes således icke af den makt, som förut alltid sökt en tillflykt bakom d.nna sköld med sitt förstenange medusehufvud, som hållit den framför sig vid all ti:lfällen och som efter ovständigheternva vändt den, än mot Polen, än mot itilien och Belgren, Poitusal att förtiga -Medelvägen nvåtte visst icke, såsom mani dusliat dat uttrycker sig, ha långt igen, då den så förtager Sig. Emedlertid. bar Leopold mer än ett afscen de skäl att betralia sin Lourse sås Mm ett