och först vid förhöret vid KämnersRätten len 16 derpå följande Junii, då jag, utan att några bevis .behöfde påkallas, vidgick, att jag vidtagit den af Herr Assessorendå öfyeklasade åtgärdenatt lösgöra Trampfartyget:Gefior, medan jag trodde mig tll samma åtgärd hafva igt fullkomlig rättighet) enär IHerr Assessoren, utan att söka min tisdlåtelse derull, eller ens lerom göra någon anmälan, företagit sig, alt ägga till Fartyget vid -Varfvety — yttrade derr Assessoren, att han ansåg det vara Varfslelägarnes ovilkorliga skyldighet att till reparation emottaga Fartyg, och i följd. deraf ivar mans rättighet, att-för sådant ändamål föra dem till Varfvet, samt att således milt lof ej behöfts förut utverkas. — Äfven lå har ju icke Herr Assessoren : låtit förstå, utt dess fartyg behöft någon reparation, hvarmot Herr Assessoren uti en till Högloft. Kongl. Hof-Rätten den 30, Juni 1831 ingifven be;värsskrift ibland. annat anfört, nemligen: Eoligt hosföljande Södra : Förstadens Kämners-Rätts protecoll af den 16 innevarande funi månad har, Varfs-Byggmästaren Petter Magnus Wahlbeck erkänt, att han, uti sistidne April månad, låtit lossa och bortUtyta Irampfartyget Gefion, hvilket jag några limmar förut, i ändamål alt få det inder: Kranen vid Stora Varfvet utur Marvattnet uplyftadt, : hade lätit fastgöra, icke vid Varfvet, utan dels vid ett utom Vafvel iggande Fartyg, bBenämndt Echo, och dels vid n Brigg, som låg vid sjelfva Varfyet och med Skepparens tilktånd, genom hvilken tösgöring Gefion körå att flyta bort en half mil utom staden, der det ännu efter bergning af one Fullbetienter är liggande. Den omstär diglieten, alt, såsom någon kunde tro, jag af Byggmästaren bordt hafva förskaffat mig tillståvd att lägga tll Varfvet, förbättrar icke hans:sak, ty först och främst 7ar det min lagliga rätt, att vid det för allnänbetens räkning privilegierade Varfvet like vilkorligt erhålla bjelp för milt Fartyg, cmot contant betalning, som det är hvars och ns rätt, alt få mala i en allmän qvarn, eler att få bästar på en Gästgifvaregård , i den ordning man kommer.? — Hvilket Herr ASsessorens yttrande tydeligen vittnar, för det första, att ban icke låtit föra sitt Fartyg till Stora Varfvet i ändamål att få det repareradt, och för det andra, att jag aldrig gifvit löfte att emottiga det, under något af honom uppgifvet vilkor, emedan jag dertill hvarken hade rättighet ech följakteligen ej eller: yijag ty den elier de, som under en falsk beräkning bemöda sig, alt belamra Stora Varfvet, eller dess närmaste område med ett i marvatten nedsjunket vrak efter ett cassabelt Fartyg, måste först och främst förskalfa sig vederbörandes tillstånd, ungefär såsonr härjem:e bifogade Utdrag af Protocollet, bhallet vid Stockholms Städs Stora Skepps-Varfs Herra interessenters Sammanträde den 2 Junil 1332, föreskrifver, Sedan Höglofl. Kongl. HofRätten genom Utslag den 1q:de Mars 1832 funvit skäligt att, med aändanrodiande af KämnersRättens öf