Aftonbladet – 1 oktober 1832, sida 2

UL allvatrl:ur)p UCL HANDEL ULL DIUIlAR Ull SAR lur vingen af deras förderfliga inflytelse i allmänhet. Det behöfves icke mycket eftersinnande för att inse, att denna beskyllning är svårare än någon annan tillvitelse som kunnat göras emot den periodiska priessen. Är det grundadt att tidningsväsendets utvidgande motarbetar den ivtellectuella edlingens framsteg och inflytelse, eller allmänhetens håg för solida kunskaper och smak för ädlare sysselsättning sar; då är det också, i vår tanka, tid att söka återföra tidningarna till den obetydliga verkningskrets som de hade under f. d. Konungens regering, då Postoch Inrikes-Tidningen sam! Dagligt Allehanda i sin menlöshet utgjorde allmänhetens förnämsta dagbga själaspis. En närmare undersökning härom måste derföre vara vigtig, icke blott för den periodiska pressens egna organer, utan äfven för hvar och en annan som nitälskar för samtidens och efterkommandes upplysning och förädling. Vi nämnde, att antalet och omfånget af tryckta artiklar på de t. ex. sista tio till femton åren varit flre gånger större än under ett föregående lika långt tidskifte. Denna omständighet, som utvisas af nummertalet i HofCanzlersembetets diarium, bevisar likväl ingenting, påstå Heimdall och Minerva m. fl. Romaner, eonjunktursskrifter för dagen och skolböcker äro, mena de, den enda läsning som numera åtgår, hvaremot böcker af större omfång eller en vidsträcktare nytta för bildvingen sakna all uppmuntran Låtom oss kasta en hlick härpå, och man skall snart finna att aldrig någon beskyllning emot allmänheten varit mindre grundad och följaktligen mera orättvis, Om man genomgår alla de olika grenarna af den vetenskapliga forskingen, så är förhå!llandet med historiska skrifter märkbarast Hvilka arbeten ägde vi häruti för femton år sedan, medan tidningarna annu voro i det skick som Heimlal och Minerva önska tillbaka? Jo, de förnämsta voro: utiallmänna historien: Fauts historiska föreläsningar, Schröcks verldshistoria, Bredows läsehok för barn och Angelinis historiska handbsk för fruntimmer, som vid den tiden började utgifvas; samti Svenska historien inga större verk? (Lagerbrivg och Dalin äro från en tid, som nu icke är I fråga till jemunförelse), med undantag af Haltenbergs historia öfver Gustaf IfA lolf. Deremot hafva de sista 10 å 15 åren utkommit: Eickorus och Hreerens allmänna historier, Kochs tatla öfver Enropas statshvälfningar, Beckers verldshistoria, Mentzels historia, några delar af Galritis historiska b:bliothek, Zeneronis 19:e århundradets krönika m. fl. och i Svenska historien: Geyers Svea Rikes Häfder, Fryxells berättelser 5 delar, Strinnholms historia 3 delar, Bruzelii historia, Rihst bistoria 5 delar, m. fl. utom en mängd sompeadier både i allmänna och Svenska bistorien. Af dessa samlingar äro några sanska dyra; och hvilken firegåen: de period kan väl framte ett sådant förhål! ande, som 4 rv Doha? saovlk Fr Anal tad: Ad I sa. sn ersatf I