ligtvis ej var tillstädes. Sedan de befallt fram mat och vin och, idet darrande husfolkets närvaro, ätit och druckit sitt lystmäte,. genomsökte de hela huset med största uppmärk sars het; de funno ingenting som de tyckte löna mödan attbortföra mer än en contant penningsumma af 200 francs, den de ock rigtigt stoppade på sig. Följande dagen, kl. 9 om aftonen, infunno sig dessa samma den heliga sakens hjeltar åter i Girousrd , inträngde hos Märens Vicarie Herr Chevalier under den rysliga förklaring att de ej ville åt någon annan än Vicarien och hans dotter, en ung vacker flicka. De fordrade qvällsvard, som serverades dem under det de med banan spänd följde husfolkets alla rörelser. Sedan de ätit och druckit sig mätte, började de misshandla Herr Chevalier och slogo honom med gevärskolfvarne. Derefter vände de sig till dottren och — bloden isas i ådrorne vid tankan derpå — lagade sig till att på den unga, oskyldiga flickan bokstafligen vervkställa den smutsiga handling de i dunkla hotelser antydt vid sitt inträde. Husets son, en obeväpnad, svag yngling hade under stum fasa åskådat den misshandling hans far rönt; men när han såg sin förtviflade syster kämpa mot de carlistiska vildjurens laster och nära att falla ett offer för dem, kunde ej en fruktan för en säker död afhålla honom att skynda henne till hjelp. Han ville försvara henne, men en af nidingarve sätter geväret för bröstet på honom, och trycker af utan att ett ögonblick besinna sig. Den ädle ynglingen störtar .död ed för systerns fötter och sedan....... Hvar och en som ej är legitimist eller Avistokrat och således ej tänker nog högt för att sentera förträffligheten i den urgamla droit de cuissage — släpper här ovilkorligen pennan af fasa. Mären och militåärauctoriteterna hade emedlertid blifvit underrättade, men när de anlände voro bofvarne redan flyktade. Undersökning och efterspaningar äro anställda. De Ne giva icke den olyckliga familjen lugn och ycka.