Aftonbladet – 17 september 1832, sida 2

må bruka det. Herrarne af rätta medelvägen kunde hålla till godo med räcken; den behöfs att skyla deras ömkliga. nakenhet. Carlisterne finge åtnöja sig med batten; ehuru väl deras hufvuden ej passade deri, eger dock formen en viss aristokratisk classicitet som bör höja dess värde i deras ögon. Näst Hertigens af Reichstadt död utgöra Neapolitanskans Iirrfärder i Venddee samt Piinsessan Louises förmälning det allmännaste samtalsämnet, Om den förra berättar man det ena äfventyret befängdare än det andra. Om den senare får man, serdeles i Carlistiska slott, höra de qvickaste plattheter i verlden t. ex.: fordom blef ock en jungfru af Orleans i Compiegne belagd med fjettrar, och i dag ser man åter en Orleansk Jungfru der fängslas i en oupplöslig boja. m. m, — Andan är i allmänhet ganska god öfverallt och Nationalgardena visa mycken ifver. I de städer, hvilka såsom t. ex, Dieppe hvarje år besöktes af Hertiginnan af Berry och en mängd badgäster dem hennes lysaude hof ditlockade, men som nu stå öde och snart sagdt fö:lorat all narine, har hon de flesta och varmaste anbängarne; men man skulle lik väl grymt skymfa Diecppes befolkning, om man påstod att mer än högst en fjerdedel deraf är Carlistiskt sinnad. Ludvig Philip ä hvarken hatad eller älskad, Hans bibehållande anses såsom ett vilkor lör Frankrikes lycka; men hans styrelse väcker ingen enthusiasm. Fransmännen äro dock för väl underättade genom tryckp:essen, och i allmänhet för kloka och sansade att ej med tålamod bhbellre fördraga ett mindre ondt an utsätta sig för ett större, Mot Konungens personliga karakter har ingen det ringaste att invända, Han erkännes allmänt för en fullkomligt redlig och vältänkandman.