Aftonbladet – 14 september 1832, sida 1

aätrikes: GREKLAND, Man har underrättelser från detta land daterade Zante (Joniska öarne) i medlet af Juli, och den skildring, som i dem uppdrages öfver det sköna men olyckliga landet, är i sanniug högst oroande. Det vill synas som om den sköna drömmen: Den classiska jordens och det classiska folkets regeneration, skulle vara mera aflägsen än nånsin från att gå i fullbordan. Vår stad — heter det från Zante — är öfverfylld af Grekiska flyktingar. Ingen dag går förbi utan att bela laddningar af utvandrande familler anlända från Patras och kusten af Elis, Det är i sanning ett sönderslitande I -skådespel att se de många tusen offren; hvilka nödgats fly för ohyggligheterna af ett borgerligt krig, som gjort Grekland till tommelplats för menniskans råaste, vildaste passioner. De personer som bilda regeringen, långt ifrån att söka till sans och ordning återföra sina förvillade landsmän, började sin bana med en åtgärd, som ej kunde annat än uppväcka det våldsammaste missnöje, De bortarrenderade nemligen för halfva värdet sina vänners och anhängares egendomar och lemnade derjemte en arm af 8000 man, som beredt dem herraväldet öfver Grekland, alldeles utan både sold och föda. Den naturliga följden af ett dylikt förfarande har varit, att soldaterna lefva på böndernas bekostnad och att de, icke nöjda att från den industriösa landtmannen röfva den föda som regeringen äs skyldig att lemna sina krigare, plundra hans egendom, röfva till sig hans boskap och lösören,. misshandla och bedraga honom. De städer och byar, hvilkas återuppbyggande med allvar bedrefs af den vise Capo dIstrias, äro mu öfvergifna och falla i ruiner, befolkningen har lemnat dem; ty alla fredliga invånare, som ej egt tillfälle att i främmande land söka sia utkomst, nödgas fly till fästena och bergsskrefvorna, för att undgå de militära hordernes härjningslystnad. Sådan är sakernas ställving från Corinth till Patras — från Argos till Ärcadien. Regeringen har stängt sig inge i Nauplion, skyddad af en Frensk garnison, under det alla provinserne äro förödde, skörden oinbergad eller — än värre — ett rof för dessa stråtröfvare. Handeln är alldeles tillintetgjord. De främmande Residenterna hafva efter hvarannan erkänt de fyra serskildta regeriogar, som eftertradt hvarandra sedan Capo dIstrias död, och de hafva i ett officielit document lofvat den nuvarande deras eftertryckligaste bistånd. Något dylikt bistånd