Aftonbladet – 12 september 1832, sida 3

j Enfantin: Det är likväl noödigt, Hr President, att vår moralitet blir bevisad. General Advokaten har sagt, att vi den 6 Juni påsserade vår tid med gyckel, under det man slogs i Paris. Det är för mycket att beskylla oss för låghet. En af åhörarne klappade härvid starkt i händerna. Presidenten lät leda ut honom. Lambert upräknar en mängd penningeuppoffringar, som St Simonisterne gjort för samfundets bästa. Han nämner serskildt Oliude Rodriguez, som först lade 40,000 Frances uti kassan. Se der, säger han, dessa personer, som offrat hundratusentals francs, kallas gycklare och bedragare af Gen. Advokaten. Duveirier tager ordet. Han börjar med att yttra, att samfunde, tvärt emot de förebråelser som blifvit gjorda emot des samma, passerat de fyra sista månaderna uti ett komplett celibat, Hw ingår derefter i en undersökning af den St Simonistiska lärans theorier. Man öger, at det är vid Operan som han bäst bli vit varse den gamla verldens elände, och att han rönt de sorgligaste intryck af sina besök i Kyrkorna, hvarföre han också icke kan förstå, huru de Deputerades Kamare kunnat på samma dag votera en summa af 750,000 francs åt 3iskopparna, och nära en niillion till Operan. Presidenten afbryter honom med den anmärkningen, att han utbreder sig nog långt i en fråga som rör månggiftets grundsatser. Duveirtier fullföljer detta oaktadt, och slutar sitt tal med en kraftig peroration om St Simonismens framtida förhoppningar. Sessionen slutas vid midnatten, Dagen derpå var åhörarnes antal mycket mindre. Början kl. 9 f. m. Denna dagens session uptogs mest af fadren Enfantins tal, som i sammandrag lyder: som följer: M. Hrr! General Advokaten har sagt, att han ej kände mina försvarsmedel: Jag ämn:r icke försvara mig; mina söner och jag halva sökt, de genom sina ord, jag genom denvrikning jag i går gaf dem, att låta Er förstå eder fullkomliga otjenlighet att döma apostlar. Vi hafva satt oss i ge nenskap med veriden på ganska många. olika sätt, vi ha-a!drig varit dömde af någon, och skola icke heller ou blifva det. Jag vet väl, att Jurymän kunna afkunna sitt Utslag; mig tillhör: idå opdast att här underrätta alla om mittupförande f hvarje dag, som någon gång har kunnat ov nas obegripligt. Jag misstänkte icke, att Domare, som här: afhandlat den högsta fråga rörande sedeboa och lagstiftningen, nemligen förhållandet mtl-. lan könen, skulle vägra mig qvinnornagibiträde; man hav likväl gjort det, Uv: N den ber träffade, hafven J nekat, att det bo något band af lydnad och förtroende c emel! mig och personer som bero af. mig; — J hafven befallt hva:je vitlne att sv fara 3 Om: en talande machin, — och alla ha visat Er, att de varna män. förenade ans amollan arch anod