Aftonbladet – 12 september 1832, sida 1

gränd; Lindroths vid Norrlandsgatan, och ELssens gen kl. 6 eftermiddagen. A 4 i sla af oinskränkt vördnad och tillgifvenbet som jag är skyldig den ynnest och godhet Ni alt-: tid visat mig, har jag mottagit edra, båda bref. Min erkänsla och tillgifvenhet kunna ic-7 ke annat än ökas genom de samtal jag senat hade med er, då vi med förtröstan ordade om det förflutna, närvarande och tillkommande. Ni har tvifvelsutan varit missnöjd med mitt förhållande på senare tider, icke för det jag ingått någon förbindelse hvarken mot Er eller någon annan; men Ni måste hafva sagt er sjelf: Då La Fayette af omständigheterna fann sig föranlåten att frångå de rent republikanska tänkesätt han alltid byllat, hvarföre gynnades någon annan slägt än minaf deuna eftergift? Har han glömt att tre millioner röstegande erkänt den Kejserliga dynastin? Ni ser, min vördade Grefve, att jag framställer förebråelsen i sin fulla kraft, Jag har förtjent Iden och går nu att urskulda mig i känslan UU —— a LS af mitt samvetes fullkomliga renhet och af mitt eget fulla obereende, Då Carl den t10:de och hans verktygs åtgärder satte hela Paris i rörelse och det allmänna förtroendet satte mig i spetsen för ärenderna, var min första tanka, efter segern, att gifva sakerna den vändning hvarpå mitt land och dess frihet kunde hafva det mesta att vinna. Jag hoppas oi är öfvertygad att ingen personlig beräkning stod i samband med mina beslut. Då första vilkoret för republikanska principer är att vörda den allmänna viljan, såg jag mig nödsakad attafstå från en rent Amerikavsk constitution, som, i min öfvertygelse, är den bästa af alla. Att föreslå en sådan skulle varit att! misskänna majoritetens anspråk, äfventyra ett utländskt krig och borgerliga oroligheter. Om jag hade orätt, så var åtminstone mitt misstag i detta fall en uppoffring af personliga tycken och åsigter och i strid med mitt eget interesse, antaget att jag kunnat hänföras af ärelystnaden, En populär thron, i folksuveränetetens pamn och omgifven af republikanska institutioher, tycktes vara hvad vi billigtvis kunde göra anspråk på; detta var ock barricadernas, fHHötel de Villes program, och dess tolk åtog jag mig att blifva, Deputerade Kamaren, representerande 30,000 valmän, vågade sig icke så långt som vi; men den var med allmänna opinionen ense om den brottsliga regentfamillens bortjagande och den fann, lika med Poeris och det öfriga Frankrike, behofvet af attstilla den allmänna oron och tillvägabringa ett resultat. Jag skulle konna åtnöja mig med att anmärka det er familj var kringspridd; några voro i Rom, Ni sjelf I America och Hertigen af Reichsadt i Österrikarnes händer; men jag är skyldig er vänskap att i detta fall vara helt och hållet uppriktig. I VI 1 a