Aftonbladet – 7 september 1832, sida 1

AI LCIIUAR LU MRFS AR NAT EITA VP NA LE FR Uv E DN. Hertigen af Rovigo, underrättades Algiers ifs vånare att man väntade ett allmänt anfall af Araberne mellan omkring den 20 Augusti. Denna dagordre var daterad den ii:te. Franska armeens förposter voro framryckte 3 timmars väg från staden, der ingen ringaste oro förspordes. Beklagligen var man i annat hänseende destomera bekymrad. Mer än tretusen man af garnisonen lågo sjuka. Den complott vi omnämnt mellan Ex-Deyen och hans fordna undersåtare bedrefs istörsta hemlighet och med mycken skicklighet: I sjelfva Paris voro trådarne tilll denna intrig i rörelse. Deyens hufvudAgent, en renegat vid namn Hamdim Burscham, hade i nyssnämnde hufvudstad tillbragt några dagar, derunder han uppvaktat Kronprinsen samt förskaffat sig recommendationsbref, så väl från honom som från Krigsministern Marskalk Sauft, till Hertigen af Rovigo. Denne hade dock kommit hans hemliI ga, förrädiska uppdrag på spåren och gaf renegaten, kort efter dess ankomst till Algier, befalloing att lemna staden. Nämnde Agent I hade ock vetat förskafta sig vidsträckta förbindelser i Marseille, der hans bufvudredskap var en derstädes nedsatt Mohr. De sammansvurnes plan gick ut på att, i det ögonblick Deyen — som dertill beredt sig — landsteg på Algierska kusten, tillvägabringa en gemensam uppresning af alla Arabiska stammar på en gång. På gifne underrättelser om det tillärnade företaget hade ock Beduinerne till stort antål församlat sig vid Midia och Belida, hvilket väckte så mycket mindre uppmärksamhet hos Fransmännen som — och detta var äfven beräknadt — den såkallade Mewlud festen, Muhampds födelsedagsfest, omkring samma tid skulle: begås. Beduinerne hade förskaffat sig 2:ne kanoner, dem Marskalken Clauzel skänkt Staden Midra och som skola ser veras af några från fremlingslegionen deserterade soldater; Rebellerne, som emedlertid i otid börjat sitt uppror, hoppas man dock ganska snart kunna betvingas; 8,000 man äro mot dem utskickade. En brittisk officers, Öfverste Campbells ankomst till Algier har derstädes väckt några misstankar, till hvilkas natur man lätt gissar, men som dock, efter all anledning, I och med afseende på förhållandet Franska och Engelska hofven emellan, torde vara ogrundade. oo Det Ief, som Erke-Hertiginnan Marie Louise skrifvit till Madame Latitia Bonaparte eller Madame Mere, såsom hon vid Vapoleons hof ka lades, bär ock denna sednare utanskrift, och uppgifves af alla de tidningar som anföra det, vara fullkomligt authentikt. Dess innehåll är följande: I det hopp att i någon mån kunna minska bitterheten af den sorgliga underrättelse jar har att gifva Er, då jag egenhändigt meddelade den, ha: jag ej åt någon aunan velat anförtro detta smärtsamma uppdrag. Sönda! gen den 22 dennes dignuade min älskade Son,