Aftonbladet – 4 september 1832, sida 2

— Vi upptaga i dag ett utförligare utdrag af Doctor Setterblads rapport angående choleran vid Drottningskär. Från expeditionens början, den 15 sistl, Maj till slutet af Juli månad, var helsotillståndet på fregatten i allmänhet godt, och de förekommande sjukdomarna voro frossor, plöresier och yttre åkommor, m. fl. Vid dess afgång från Köpenhamn, den 25 sistl. Juli, funnos om bord blott 2:ne kroniske sjuke, af hvilka den ene afled den 29. Både symtomerna vid hans sjukdom och fenomenerna vid hans obduktion visade bestämdt, att han dog af lungsot, och intet enda tecken visade sig hos honom till den sedan inträffande epidemien. Den andre bade en längre tid varit sängliggande af höftsjuka, och var ganska matt och svag; han anfölls först-den 7 Aug. af den ne danföre beskrifna epidemien. Under denna tid var väderleken i allmänhet kall, regnig och oblid, och de sista dagarna af månaden inträffade dimma med omvexlande regubyar och kalla nätter. Detta förhållande, äfvensonr det i Köpenhamn om bord tagna drigksvatten, som väl vid påfyllningen var klart och godt, men suart visade benägenhet till förskämning,. och som ; under dagarna från den 24 fill den ag, utgafs åt besättningen, anser UppbördsLäkaren Doktor Hänemöder såsom orsaker till de magkrämpor, som den I sistl: Aug. visade sig bland hbesättvingen, och hvaraf då 9 man angrepos. Alla hade hufvudI värk , äekel och benägenhet för diarrå. Hoa några hade redan diarre utbrutit, andre besvärades af krväkning och någre af båda tillsammans. Detta förhållande var synnerligast märkbart hos en upphördse timmerman , hvilken i flera dagar, utan att yppa det för Läkaren, hade på detta sätt varit illamående, men nu anfölls af häftigare kräkning och diarre, med tryckning öfver bröstet och stickvingar. Efter en åderlåtnivng , samt användandet af både inre och yttre tjenliga medel, gåfyo sig dock dessa symtomer; men han var af de våldsamma och täta uttömningarna ganska utmattad, och hesvärades stunltials af dragningar i nedra extremiteternas muskler, hvilka dock snart upphörde efter en liten stunds frottering; och så väl han som de andre voro innan aftonen fullkomligt friska, den förre dock endtast nägot matt. Under den 2, 5, 4 och 5 Aug. tillsjukvade ytterligare 6 man, alla med enahanda, men lindriga symtomer, mestadels med diarre, få med kräkningar och ingen med kramp, På UppbördsLäkarens anmälan hos Chefen, att medikamehtsförrädet borde förses, inkom fregatten den 5 om aftouven till Drottningskärs karantän. Då ingen bestimdt smittosam sjukdom ansågs vara om bord, så mycket mer, som de ofvanbeskrifiaa symtomerna icke äro ovanliga till sjös, isynnerhet denva årstiden, så erhöll fregatten praktika, och utgick åter på kryssning den 7. Emellertid hade den 6 åter trenne man insjuknat, dock med lindrigare och snart öfvergående symtomer; men dur 7, sedan fregatten redan bade utgått, insjuknade ganska våldsamt trenne man, hvilkas sjukdomstillstånd jag anser böra närmare beskrifvas: 1) Båtsmannen Remmare, den förut omnämnde af böftsjuka lidande ech mycket utmärglade mannen, anfölls kl. 4 e. m., utan föregående illamående, af kopiösa uttömningar både öfra och nedra vägen, samt kände aig på en gäng i hög grad kraftlös och matt; utseendet förändrades, ansigtet blef blekt, ögonen matta och insjunkna, samt omgifna af blå ringar. Han låg med halföppna ögon, rösten var hes, tungan torr och törsteu osläcklig ; ) pulsen var i början liten, härd och interwittent, : u:ea blef sedan okännbar. Dessutom plågades han af Läftis kramp; cextremitcterna blefvo snart mar