utan fyrde genast på och afseglade, hvarunder han kallade Haglund oqvädivsord, såsom fäöhord och dylikt, samt knytte händerna met honom, sägande att ban skulle berätta händelsen för bans Redare, Rådmarnen Halleren. Vid samma tillfälle ingåfvo Käranderva till Protocoliet följande bevis: Då jag, första reseturen Åvgfartyget Sjöhästen gjorde fiån Stockholm till Örebro, var antagen som Lots, och under vägen, utanför Bockholms sund, der vi möttes af tre kryssande fartyg eller MälarJokter, och som jag då stod till :ols, ville jag, efter som rätt och tjenligast var, gå akter om de kryssande, men blef genast af Capitein befelld att intet cede:a; och sade han sedan, att ban alldrig går akter om någon Skutskeppare; men möter vi ett Ångfertyg, det skall man gå styrbol, eller baebol om, hvilket som heldst passar, hilket j:g på begäran intygar. Och kan på min själs salighet med ed bekräfta om så påfordras, Örebro den 26 Julii 183z. Johan E. Öman. Skepparens sjöförklaring lyder som töljer; Sannfärdig Berättelse om händelsen, då Ångfartyget, Sjöhästen kallad, den: 13 Julii detta år uti Bockholms sund, under det jag kiyssade med Fartyget Iriheten, tillhörande Rådmannen Herr C, U. Hallgren här i Staden, med full fart stötte på mitt förande Fartygs Babolsside, tre alvar och adetton tum från akter-kansen, så att Fartyget föll och med fart drefs emot berget, då klyfvarbommen, som först tog emot, så att des: jernbygel med en half tums tjocklek sprang utaf, hvilket lyckbgtvis gjorde att Fartygets staf emot botten icke tog någon märkbar skada. Under det jag från norden passerade med kryssningen åt söder, observerades att Åvgfartyget efterkom och höll rakt på mi:t Far:iyg, som icke kunde vända eller falla af för :det efterkommande, hvarföre jag vinkade med handen cch bad -Capitainen att hålla akter om mig, menu i dess stalle satte 1iakt på, då, vid semmanstötningen, jag sade till Lotsen, förre Skepparen Ström: ?du Ström bär dig åt som ett stort Få, som sätter: på mig då jag går och ryssar. — Detta går åt fanders! svarade Ström, och bad Besättningen, sätta af, då likväl allt var fö: sent, Sedan mit! förande Fartyg stoppat emot land och jag fick det fastgjordt, och Åvgfartyget fick ny gång och kom midt för mig, började Capitainen att med eder och svurdomar, stampande, och hbotelser. öfverfalla mig med ovett och skällsord samt uppförde sig så, som han hade varit wmindre vetande. i Att getta är rätta förhållandet kan jig med bflig ed bekräfta, Örebro dena 30 JuLii 1832,