Aftonbladet – 30 augusti 1832, sida 2

a Mer utgifvesa Holstein, underiättas man, attsamtlige Captenerne vid Konungens Regemente? ir gått en frivillig öfverenskommel-e, att icke vidare utdela prygel inom sina kompagniers Man bar anledning att förmoda ,? tillägger Jur: alisten härvid, att et så ädelt exempel, för bvilket desse krigare förtjena hvarje upplyst mans erkänsla och högaktning, kommer att äga den mest omfattande påföl; d Ett förslag till en ny strafilag för militären har nemmligen blifvit utarbetedt af General-Auditören, och Irami :agdt till granskniog af en Comited, samt tordse innan kort utkomma såsom lag. Till följd häraf skola Soldaterve, likasom i Peussiska armeen, delas i två klasser. Till den första räknas sådane, som icke blifvit dömde för några förbrytelser. Desse kunna icke afstraffas med prygel Vi bifoga till den Tyske Juwurnaliste:s reflexiover det bopp, i afsecude på det förslag som äfven hår inonn kort ä att vänta, att den Danska lagstiftningens exempel icke måtte gå framom vår egen. Det är en ef deov svilkrike Montesquiens hufvudsatser i hans förträffliga verk de besprit des loix — och en sats som ännu ingen försökt vederlägga, att milda lagar äro det vackraste beviset på ett samhäles framsteg i civili-ation och förädling: Det vore då en skam för det laghundet fria Sverige, om de lagarsom här äro under utarbetnig skulle komma att vittna om grymhet och barbari vid sidan af det absoluta Danmarks eller. Preussens, och om vära lagstiftare, af fördom eller förkärlek, skalle hemta grundsatserna för behandiinsn al fösterlaindets för svarare belle ifrån vår Asiatiska än ifrån vår Ewopeiska geenee. Vi äro ock öfveriygade, bland sig räxnar en så stor pluvalitet af. medlem mar, hviltas upplyst: och medborgliga anda gör deris stind heder, fösta uppmärksarohet vid de att vårt mijtärbefåäl som ip ocke Lapitamernes Oo: verecoskommelse och j Fe N , i den verkan föl dena ina I Vv. al med(öra, sant aAa decoa Gimusfän Lgnct kom ar 4 I p . a tt (äl . ner att gifva anledoing wil efieriunande, huruvida icke deras hbandlingssätt är Piulkomlist enligt med tidens allnänca fordran och hvarje uvdborgares förhåtlande till samhället, han må tillhöra bvilket yrke som belst. Vid en närmare Öfverläggning om fördeliraa elter bLetävukligheterna af den frunstictkdta förändrivugen, skoa de förra snart anvis ötverväga de seduaare, Nir käp jens Deenonande under Uxep sis alskallides hiurn m ingen gammal koeckt runkade icke då på hufvudet af farhåga för dis sciplinens öde inam arindgoo. och framdrog Fredrik den Store i Preussen tll käppens försvar. Bikvål bar madno allrig hört talas Om, t disciplinen sedermt ra lidit vet ringasie, och icke en ibla wid handiade fiones, som name;a ra ou återtaga deta fysiska tu for mationsmedel — lika litet som riset I skolorna. Och då sp ästraffels afskaffinde uti den I Sa . eo sta blott enhäl iof If l imäinna ligen icke blott e 3t påfordras nationens röst, utan äfven blitvit föreslaget Lazs-Comiön och understödjes af alla de mest usolysta män I landet, hvarföre skulle åå ä På