Aftonbladet – 25 augusti 1832, sida 2

DEN UNGE NAPOLEONS DÖD. En Tysk tidniog yttrar i anledning häraf följande: Ibland de många bedagade män och Härförare, hvilka sedan Julirevolutionen lemnat den Jordiska skådeplatsen, nämna tidringarna äfven en Furstlig Yngling, åt hvilken ödet icke beskärde att upplefvå lösningen af de åtor som sväfva öfver vår verldsdel likt hotande åskmeln. Kejsarens af Frankrike son, Kejsarens af Österrikes dotterson, Hertigen af Reichstadt, en gång kallad Konung af Rom, har den 22 Juni utiSchönbrunn dukat under för en bröstsjukdom, som sedan flere månader tillbaka lemnade föga hopp om hans vederfående. Den som under tids-strömens brusande ännu bevarat ett sinne för sådana betraktelser, kan härvid icke afhålla sig från en allvarsam återblick på denna Furstes födelse, och den sällsamma omhvälfning af alla menskliga förhållanden, som egt-rum sedan den tiden. En sådan ödets vändning visar ånyo den uoderbara skickelsen af en obegriplig verldsregering i de menskliga tingen, för ett slägte hvars tro på en Gudomlig styrelse i historien tyckes luta till sitt förfall i samma mån, som dess uteslutande vördnad för förståndets herravälde och dess uppskattande af vigten utaf en jordisk makt och menskliga beräkningar, planer och ändamål hinner sin culminationspunkt. Fem Drottningar — säger eo Fransysk skriftställares — höllo den Kejserliga Brudens klödningsslär, under det sonen till en Prokurator i Aj ec -) satte vigselringen på hennes hand, ocy fröjdade gig i den stolta tankan, att han med sig förenade dottern till det äldsta Regenthus i Christenheten.? Och när verldens dåvarande beherrskare år 1911 fick er son och arfvinge till sitt Rike, stodosju Konungar ) såsom tjenrnde vasaller omkring hans vagga, Men den Väldige tydde, genom det navn han gaf åtbarnet, på vidsträckta planerafherrskaremaktl öfver verlden och återställande af det Bike, som en gång hade omsivtit hel. den kända jordens verlden profeterade då å: hans dynasti ett lif genom många årbundriaden, Men då kolossen bade ramlat, och barnet, hvars födelse syntes trycka varaktighetens insegel på haos lycka, växte upp i Wien till sin Kejserliga Morfars glädje, boppudes verlden att en gång få höra omtalas stora hedrifter af den som föddes under sådana omständighter; så utan spår kunde icke den största jätte I bistorien sedan årtusgaden till namn och slägt försvinna. — Men i Dens rådan fan saknar Bfver Kanunvosrena ? var det