Aftonbladet – 23 augusti 1832, sida 2

va HUllldiaUu Ulla 2UDUI TLL SaAUUUL ullagndd, enär Hr Weylandt förklarat sig skola vid H. M. Konungens återkomst till hufvudstaden aflemna anbudet, samt då i underdånighet begära Dess sanction å de vilker för lånet, som långifvaren hade att framställa, Och som den af långifvaren redan uppgifne ränta jemte öfriga vilkor för lånet äro för Riksgälds Contoiret antagliga, så skulle jag, efter min tanka, handla emot Rikets Ständers angående det så kallade silfverlånet lemnade föreskrifter, derest jag förklarade, att frågan om det af Hr Weylandt anmäldte anbud borde nu genast förfalla; hvadan jag hemställer, att densamma målte hvila till den af Hr Weylandt bestämda tid.? F. d. Riksdagsmannen Eric Ericsson tillkännagaf, det han till alla delar förenar sig med Gustaf Larsson, fir Commerce Rådet Cronius: Då Stadsmäklaren Weylandts skrift icke innefattar låneanbud, och något sådant, efter hvad redan är vordet Hrr BankoFullmäktige tillkännagifvet, icke inom den utsatta tiden inkommit; så anser jag lånefrågan böra för närvarande förfalla, samt Weylandt meddelas det svar, att å hans ingifne skrift något afseende icke kunnat göras., Hr StadsMajoren Lininelius: Sjette punkten i Rikets Ständers Reglemente för RiksgäldsContoiret innehåller, såsom orden lyda: Fullmäktige äga att utsätta och kungöra lämplig tid, inom hvilken till RiksgaldsContoiret inlemnas förseglade anbud å lånets försträckande, på de af Rikets Ständer bestämda grunder. Alla inkommande anbud öppnas på den utsatta dagen c. — FEnär nu, på grund häraf, yttersta terminen för låneanbuds emot tagande blifvit offentligt kungjord, samt dagen, å hvilken anbuden skola öppnas, äfven utsatt, så måste, i min tanka, dessa terminer gälla till ovilkorlig, ömsesidig efterrättelse, hvadan den utsatta terminen för anhbuds emottagande icke kan af RiksgäldsContoiret förkortas ellev inskränkas, med mindre den ut-. gångna kungörelsen varder återkallad, samt icke heller förlängas, emedan anbuds emottagande efter den peremtoriskt bestämda tiden bärtill, skulle i sjelfva verket vara detsamma, som att emottaga låneanbud under hand; men hvilket åter de, år 1830, församlade Rikets. Ständers Hrr Revisorer, med anledning af Fullmäktiges härom gjorda förfrågan, afstyrkt, såsom stridande emot föreskriften i förut åberopade 6:te punoktaf Reslementet.: — Och då Weylandts skrift icke innefattar något verkligt låneanbud, så anser jag mig ej kunna å hans tillkännagifvande göra något afseende. Hr Lagmannen Utlberg förenade sig med Hr StadsMajoren Limnelius, samt med tillägg, att då, i anledning af den utgångna kungörelsen, något lånvebud icke inkommit, Jlånefrågan för närvarande förfaller. Hr Kongl. Hofpredikanten Tunelius, Hr Bistopen Doctor Franuzen och Hr CanzliRådet Bruncrona instämde med Hr StadsMajoren Limnelius. fadföaaan to TE Mans Da HI I ks FI. JON