Aftonbladet – 17 augusti 1832, sida 2

SÖKT DE Vid, len, St UVI IlTti09y Se 39) SIR Ht LE RAA i lör en ny af följande lydelse: Enär andra kunskaper än i Religionen icke äro en fordran af alla för deras egenskap af medborgare, utan endast af vissa för de särskilta yrken de vilja, och hv irttl Staten icke är berättigad tvinga någon att egna sig; anser Comitten sådana kunskapers bibringande icke vara ämne för bestämda fordringar af Staten, utan endast för dess uppmuntran? Om jag i det föregående lyckats ådagalägga, att Camilcens första syllogism är oriktig; så måste äfven deuna senare förfalla af sig sjell: 1y slutsatsen i den förra utgör försatsen 1 den senare. Men jag vill vid detta tillfälle mot Cumiteen begagna dess egna vapen, Dess senare syllogism skulle nemligen kunna inverteras på följande sätt alle de kunskaper, som äro en fordran af alla, för diras egenskap af medborgare, — deras bibringande är ämne för bestämda fordringar af Stater. Och när det nu i det föregående är bevist, alt någon ting mer, än blott religionskunskap, fordras af alla för deras egenskap af medborgare; så måste staten också halva rält alt af hvar och en fordra äfven denna större kunskap. Men rör denna min mening hoppas jag, alt flere bevis nu icke behöfva anföras: utan vill iunderdånighet betrakta Comitdgens senare syllogism från en annan sida. Om man neml. förändrar syllogismens negativa form till positiv; så kommer den att ly1 2 3 da på följande sätt: — fnär bheligionen är en fordran af alla för deras egensnap af imnedborgares så är Staten bsrättigad tvinga alla att förvärfva sig religionskunskap. — Men hvad menar Comilgen här med Religion? Ar det Gudadyrkan i allmänhet — eler endast den rena Evangeliska Liran? 1 förra fallet förfölle denna fordran i sjelfva verket till intet, just genom religionernas mångfalldighet, och genom den nästan fullkomliga omöjligheten all finna någon menniska, äfven ibland de vildaste hedningar, som vore utan alltslags gudidyrkan. Eller är det en fordran för egene skapen af medborgare , att t. ex. vissa Religionsförvandter skola anse gudadyrkan bestå blott i ceremonier, fastor o d., och att de ; . se . skola anse lofligt eller till och med förljonst. n . fullt att skada sina med-undersåtore, som till. or 1 ) Of bt böra andra religionsbekävnelser? Tier är det på p NE (a !. pa g 5 Y ? en fordran för egenskapen aj medborgare, att andra Religionsförvandier skola afbålla sig från all läsning af deras egre Religions-urkunder, samt att de skola dyrka Presten ungefir såsom Gud, och anse honom, neml. Preslen, kunna göra flera goda verk och gerningar eller, med andra ord, lefva heligare, än han Uu sjelf behöfver för att blifva salig , och såluns da kunna sälja öfverskottet, samt godtyckligt gifva förlåtelse icke blott för de sy nader, som äro begångne, ntan äfven för dem, som tillernas? — Om deremot GComilgen med Religion blott lörstår den rena vangeliska läran; så Regering, tvärt emot ordalydelsen i formens 10:de Y, vara berättigad ielse tvinga sina Judiska och a CA 2