Aftonbladet – 16 augusti 1832, sida 1

MMMM MMFMMHFMHMHFMFMFMMMMMMM MMMM Den ökade vigt, som frågan om de allmänna undervisningsverkens reform erhållit i ans. till .den stora Comiteens snart åter intväffande sammanträde ger oss anledning att deråt egna en fortsatt uppmärksamhet. Nedanstående artikel har i följd af den från Kongl. Maj:t utgångna uppmaning blifvit i form af underd. anmärkningar vid Comitdens förslag, inlemnad till ecclesiastik-expedition af Hr Professor P.G. Cederschjöld, som benäget meddelat Redaktionen densamma; och Förfaltarens kända karakter,ej mindre än den ädla riktningen af hans åsigter i denna fråga, äro oss en borgen, att artikeln skall med begärlighet emoltagas af Läsaren, Den lyder som följer: Föremålet för det betänkande, som Comiteen till öfverseende af Rikets allmänna undervisningsverk i underdånighet uppgifvit den 20 December 1329, är så ytterst vigtigt, att ing Icke kan underlåta dervid i underdånighet göra några anmärkningar; ehuru mina andra göromål hindrat mig att dem vidlöftigt utföra, eller att gifva dem annat än en blott fragmentarisk form. För att dervid likväl iskttaga något slags ordning vill jag i underdånighet skärskåda bvarje afdelning särskildt af Betänkandet, OM FOLKSKOLORNA. Cemitgea säger, sidan 10: Då Religionen är det gemensamma rättesnöret för den enskilte i dess handlingar, och för Staten i dess offentliga verksamhet, så är det utan tvifvel Statens rätt att af hvarje medborsare fordra nödig religionskunskap, såsom vilkor för tUllståndet att råda sig sjelf, och för utöfningen af rättigheter, hvarpå samhällets bisiänd eller förkofran bero: såsom att träda 5 äktenskap, böra Vviltne, deltaga i ofjfvutliga uppdrag och värf m. mm. i Som derna Syllogism ätgör grunden för Comiltens bela System 1 folkundervisniugen, hvilken jag för min del i uvderdånighet anser för den vigligaste och öngelagnaste af allt slags undervisning; så torde den fötjena att i alla sira delar och från flera båll närnare skärsbadas, Jag vill sålunda först i upderdånighet undersika, huruvida Religionen verkligen kan ulgöra ett tallesnöre för menniskors handlingar i verldsliga förhållanden? För at kavusa uppfylla cette andamål, borde Religionen vara så beskeffad, att ingen olikhet kunde divnes i IsEDingerne om dess tillamp