Baleloocskop. Gässen i den verldskunniga Qvistofta Prest-gård få snart åter sitta till en hop af sina hårdt anlitade vingpennor. Deras husbonde har nemligen, genom nedanstående proklama-: tion, i Lunds Veckoblad anmält sin uprigtiga afsigt att oförtörvadt utgitva JIine afhandtlingar i ett band ; angående högst vigtiga äm-: nen. Vid behandiingen af det första ämnet, säger Herr Musck af Rosenschöld, tänker han: icke bruka nigon qgvickhet, hvilket löfte: otvifvelaktigt kommer att upfyllas. I den andra afbandligen tänker han bevisa att Stånds-: personernas öfverklagade försumlighet att gif-fa sig, är hvarken mankönets eller qvinkö-: nets fel;? utan eodast Lagstiftarens, hvilken, i Hr Ris tanka är Ncutrius generis. Dessa två afbandlingar har väl förf:n ännu icke: hunnit skaka ur armen, ty de äro blott pitänk-: ta, men detta lör icke komma att hindra ututgifvandet. Den tredjå afh ndlingena som äfven för närvarande är ofärdig, och: skall innehålla åtskilliga förträfllisa anmärkningar — — — men låtom Herr: Rosenschöld sjelf höja sin basröst :Anmälan: Undertecknad ämnar från trycket utgifva 3:me afhandlingar i ett band: Den: första är ett Tal, författadt, att hållas vid Tusenårsfe-sten om Reformationens öfverdrift: Då åsigter jag i samina Tal utvecklar torde icke delasafalla: men intresset bör just derfore bf va så mycket slörre, efter. åsigterna icke äro alldeles vanliga. Jag ämnar icke bruka någon gvickhet vid behandlingen af ett så: vistigt ämne: och omopinionen icke tilltror mig hafva ett alfvarligt och högtidligt Skrifsättimilt våld, så bevisar det hvarken mer eller min-be, än att man känner mig icke Den andra afdelningen har följande Tuel: Bevis, att or-saken till giftermilens tilltagande sällsynthet bland slåndspersoaer, men i synnerhet i våra? störie städer, serdeles Hufvudstaden, är hvärken mankönets eller gvinnokönets fel; ehura de plöga kasta skulden på hvarandra; utan I egentliga felet ligger i uppföstringån och it lasstiftningen, men om man går till yttersta! srunden, enkannerligen i sjelfva lagstiftninaen2: och således alt rätta botemedlet måstå sökas il lagstiftningens förbittring! — Det: är. ddansi 4 (