Aftonbladet – 1 augusti 1832, sida 3

or sjelf 1 roten 21 Hallenbergs härledning af namnet Wäringar från det nygrekiska ordet som betyder förbundne, utan att best:ida denna härlednings riktighet, äfvensom förf. sid. 21 uppgifver, ?att Constantinus den store och Theodosius i krigstjenst upptagit de med dem federerade sydliga Göther och förmodar, att de utmärktaste bland dem blifvit anst-llde som lifvakt hos Kejsaren, hvarigenom ban äfven förenar sig med Hallenberg ; hvilken i sednare delen af anmärkn. öfver Lagerbring sidd. 18535, 186 yttrar detsamma. Hallenberg påstår vidare att med dessa troppar införlifvades de kämpar, sön kommo från Norden och sökte krigstjenst i Miklagård, men anser Engelsmän och Danskar hafva utgjort största antalet deraf; ehu ra han medsgifver att åtskilliga Norrmän och några Svenskar bland dem äfven funritss Förf. säger äfven sid. 19 att Skandinaviens invånare endast till ett ringare antal färdats till Constantinopel före det g:de århundradet, samt att de ännu icke bildat någon eger corps, utan sannolikt fingo sio plats bland de öfriga federerade tropparna.? Men förf. säger också sid. 41, att iedan i Procopii tider cnskilda, nordiska kämpar stridde i Byzantiher nas härar (enligt ofvanstående uppgift bland de federerade tropparne , Barangerna) och att den i en sednare tid (således efter Procopil) upprättade Barangernas corps ursprutngligen härstammade från Thule, som ej kan vara annat Jand, än vår Skandinaviska halfö! Huru kan deta förenas? Förf. medgifver ; att: före Procopii tid och äfven efter det sänrymå fuvnits bland Grekiska Kejsarens troppar em corps. kallad federerade Baranger, af hvilka de utmärktaste utgjort Kejsarens lifvakt; att bland dem blifvit upptagne enskilda, Nordiska kämpar, hvilka ännu (före det g:de århundradet) icke bildat någon egen corps. Voro dessa Baranger då icke desamma, som af Nord boerna kallades Wäringar ? Eller fanns utom dessa Baranger en anvan särskild corps, endast bestående af Thuleboar, som kallades Wäringar. Och i detta fall, när upprättades denna sednare corps? och hvad blef då af den gamnila? Kolskegg kon) ju år 993 till Miklagård och blef. höfding för Wäringarna. För hvilkendera af dessa corpser? Kolskegg var ju em af de första, som från de Nordiska länderna dragit till Miklagård och der tagit tienst? (se sid, 49). Månne icke förhållandet varit sådant, att antalet af de nordiska kämpar, Engelsmän; Danskar, Norrmän och Svenskar, som med de äldre Barangerne införlifvades efter det g:de århundradet, blifvit så betydligt ökadt, att :e sedan utgjorde;den egentliga Kejserliga lifvakten; hvilken före Procopii tid bestod af Götherne från Thracien? Detta synes äfven vara författarens tanke, men den är ingenstädes bestämdt uttryckt, och kan genom ofvanstående skenbara motsägelse lätt förbises. Femte Capitlet innehåller en framställning