Aftonbladet – 21 juli 1832, sida 3

verksamhet vid alla tillfällen ländt dem till heder, hvilket blifvit ådagalagdt under det sista kriget med England. I. Federalister. Deras kännemärke är missnöje med den närvarande regeringen, som de anse alltför republikansk eller demokratisk. De påstå, att den allmänna valrätten lemnar för mycken magti händerna på den obildade och oroliga pöbelv, som af skickliga anförare lätt kan förledas, och som alltid är mera böjd att följa passionernas röst än förnuftets Federvalistertve försvara nödvändigheten af en stark sjömagt til handelns beskydd samt fordra e imponerande stående här, för att trygga gränsorne samt förskaffa Regeringen mera kraft och nationen större anseende. De trö vidare, att alla embetsmäns löver böra ökas, och önska att regeringen måtte grundas mera på förmögenhet än folkmängd. En allmän valrält, säga de, eg— nar sig bältre för fred än för krig, och deri hafvä de kanhända rätt, Detta federalistiska parti har många schatteringar; en del deraf närmar sig mera Tories, en annån Demokraternas Till de moderataste Federalisterna höra Amerikas aktningsvär— daste medborgare och de sanna vännerna af en fri men sansad regeringsform. Framkallade af behofvet att sätta i verksaurhet den förträfffiga konstitution de förenade Staterna antagit, började de sin bina med de renaste patriotiska känslor. Detta parti, som bland. sig räkrade nästan alla de nrin, som öfverlefvat re— volutions-kriget och deri utmärkt sig, lemnade dessutom, genom sina medlemmars obetviflade dygd och anseev le, nationen den skönaste underpant, den säkraste borgen för deras tro— Bet oeh redlighet vid förvaltningen af de allmänna angeligenbheterna. Samma personers; som -eröfrat fäderneslandets onfhängighet, syn — tes också framför andra kallade att bevära och upprätthålla derm? En ny regering för en ung, halsstarrig och vidt utbredd nation utgör onekligen en svår sak, och misstag äro dervid i början owndvik—liga. Afund: och äregirvighet stämplade snart mot Feteralisterne, lade hinder för framgången af alla deras företag, framställde deras hand—lingar i en falsk dager och öfverdrefvo deras I misstag. Härtill medverkade äfven den al— männa och oöfverlagda euthusiasmy, som framkallades. af Fransystka revolutionen; ty sinnena: blefvo af denna tidens lynne så elektriseradey att hvarje lugnt omdöme bragtes till tystnad! och passionerne ensamme talades Lyckligtvis förmådde likväl Amerikanska styreken nmjtstå stormen nog läoge, för att rädda nationen från olyckan, att genofe ett förbund med Frankrike invecklas i Europas: revolutioner och de: dermed förbundne missöden, Ey en gång indragen! i denna hvirfvel, skulle den unga fri-: staten, liksom så många andra, di stormen slut— lige lagt sig, amtingen så godt sont försvunnit, eller. åtminstone blifvit vanställd elter styckad.. Sedamn federalisterne förlorat väldet (vid Jeffer— sons. val till president, 1801) erhöll deras ka—. rakter ny värdighet genom: det uppförande de iakttogo: som: oppositionsmän. Fastin de sågo sig uteslutna fråa alla betydande Emhbeten,