Aftonbladet – 18 juli 1832, sida 3

Fäderneslandet invehåller för den 16 dennes ange:de den nyligen passerade ullmarknaden i Norrköping följande uppgift, såsom rättelse af hvad derom förut stått att läsa i Argus: Tillgången på ull, hvilken öfver hufvud var af vackrare beskaffenhet än sistlidet år, var också i år minst dubbelt större, än i fjol, och utgjorde nu. ett belopp af åtminstone 140,000 E. Att afsältningen äfven var ganska stor, bevises bäst deraf, att redan middagstiden andra marknadsdagen ingen ull mera fanns att afyttra, samt att endast ett eller annat parti blef till sortering insändt på UllDiscont-Contoret. Priserna voro likaledes, i förhållande till förra årets, nu 25 procent högie å den grofva och de ordinaire sorterna. Jemväl elektoral-ullen betal es högre än i fjol. Ett parti deraf såldes efter.3 R:dr 24 sk. skålpundet, och ett annat efter 3 R:dr 12 sk. Den 11 innevarande förmiddagen hade Presidenten Poppius, persanligen tillstädes, sammankallat vederbörande fabrikanter och producenter, för att inhemta deras ömsesidiga yttranden om inflytandet af förut vidtagna åtgärder, och hvadi detta afseende vore att önska för framtiden. Hr Presidenten förde vid denna ganska talrika sammankomst sjelf ordet, och i diskussionen, som räckte öfver tre timmar, deltogo: Hof-Marskalken Grefve C. F. Posse, Öfverste A. Anckarsvärd , Öfverste Lieutenant von Hcyne, Kammarherren Friberre Hermelin, Ryttmästaren Grefve C. F. forn, Häradshöfdingen Ribbing, Direktören Hoffman , Possessionaten MNonnen, Fabrikörerne Söderberg och Arosenius. Alla voro ganska tillfredsställde med resultaterna af denna ullmarknad. Man ytltrale sin önskan, att äfven de egröfie fårracerna måtte förbättras, till hvilket ändamäls vinnaude fråga väcktes om inrättande af ett Stamschäferi för gröfre får. Iöfrigt yttrades den önskan, att personer af arbetande klassen måtte planmåssigt bildas till fårberdar, helst detta ansågs vara se:deles vigtigt för fårafvelns framgång och hin trande af sjukdomars spridarde bland: fåren. Ullmarknads hållande äfven i Götheborg ansågs snart vara al nöden. Slutligen förmältes, det försök nista är borde anställas med elektoral-ulls försä! ning i Eugland, på det utrönas måtte, om ej nämnde slags ull skulle kunna bli en lönande export-artikel. Vi rekommerdeta hos våra läsare de un