LITTERATUR, Historiskt Bibliothek, utgifvet i öfversättning af C. G. Hjertman och P. Böklin. Andra Delen, innehållande Nord-Amerikas Förenade Fristaters IHistoriar af Dr. Ferd. Philippi, Storhertigl. Sachsiskt Iof-Råd. Christianstad , 1831, 392 sidd. 8. I en tid då allmännare än någonsin förr inom Europas stater stridigheter yppats mellan regeringar och folk rörande deras ömsesidiga vrättigheter och skyldigheter, är det på en gång lärorikt och hugnande attvända sina biickar till ett land, der styrelsen anser sig hafva af folket erhållit sin magt, endast för att befordra folkets välfärd, och medborgarne, genom sn. uppmärksamhet på styrelsens åtgärder öfvertygade om renheten af dess afsigter, med förtroende möta den och med ifver understödja dess bemödanden för samhällets trefnad och förkofran. Ett sådant förhållande är dock naturligt; der, hvarest regeringens handlingssått noggrannt öfverenstämmer med dess politiska trosbekännelse, och der denna trosbekännelse hufvudsakligen är denna: folkets vilja utgör ursprunget, och dess välfärd ändamålet . för hvarje legitim styrelse på jorden; — den bästa säkerhet för denna välfärd, den pålitligaste borgen mot magtens missbruk, ligger i folkvalens frihet, integritet och offentlighet; — så val unionens allmänna styrelse, som de särskilda staternas regeiingar, utgöra blott inskränkta myadigheter och medtjenare åt samma stora korporation; försvarsanstalters vidtagande under freden är den säkraste borgen för den vidmakthållande; en sträng hushållning samt en icke mindre sträng ansvarighet i afsende å offentliga utgifter förekomma bäst dessas utsträckning, och bereda så vidt möjligt lindring i skattebördornaj;; — de militara myndigheterna böra alltid vara underordnade de civila; — tryckfriheten oeh religionsfriheten böra vidmakthållas okränkte; — samt slutligen, — freden utgör förbundets rgentliga politik och enighet sjelfva förbundsarken. Det är sant, man har der ej ett praktfullt och lysande hof, ingen adel, inga titlar och ordens dekorationer, ingen stående armd, inga lustläser, ingen statsreligion, inga skrån, inga monopolier, och flere dylika herrliga saker, hvaraf Europas monarkier kunva fröjda sig; men de förenade Staterna i Nord-Amerika synas kunpa trösta sig öfver saknaden deraf, ty de hafva i stället en oinskränkt samvetstaloch tryckfrihet, dess medborgare äro alla födde med samma rättigheter och äro alla lika inför agen, förvaltningen af statsförbundets angeläsenheter är föga kostsam, skatterna nästan inza, och den allmänna vålmågan i oafbrutet stigande. En intressant skildring af detta de Förenade Staternas tillstånd samt uppkomsten leraf gifver oss Författaren till ofvananförda arbete. Vi kanna härvid icke underlåta att fästa imnpmärksamheten nå en märklis omständio