Aftonbladet – 13 juli 1832, sida 1

En blick på de senaste händelserna i England, af en Tysk. Det är i sanning obegripligt att Torys , som voro så säkra på sin sak, som väntade så mycket af det streck de i nattens mörker utförde, blefvo på en gång så förskräckta, så handfallna när det väl lyckats. De hade voterat omkull reformbillen, de hade förjagat Lord Greys ministere. Detta var ju målet, enda målet för all deras sträfvan, och folkets enhälliga protest mot hvad som skett bragte dem likväl ur all fattning; de släppte på ögonblicket des:a regeringstömmar, på hvilkas återeröfring de så länge arbetat och som de så fullständigt åter egde i sin makt. Huru skall man förklara en så ytterlig grad af dumhet eller feghet? De äro ju sjelfve Engeismän, böra således känna sina egna landsmäns caracter bättre än någon, känna de lagliga motståndsmedel som stodo Britiska folket till båds Ingen främling, som alldrig så litet följt med tidens händelser, betviflade att Torys skulle stöta på det starkaste motstånd. De sjelfva synas vara de enda som ej-.drömt derom. Huru eljest förklara denna löjliga comedi att undergräfva och slutligen störla en ministtre, för att 8 dar efteråt nödgas återtaga den med hull och hår? Omdömet öfver Reformbillen var rotfäöstadt i opinionen. Engelsmannen har en stor fördel deruti, att han i känslan af sin frihet alltid har ett omdöme tillredt öfver hvarje tilldragelse. Engelsmännen döma, så att säga, mer än de tänka. Vi Tyskar deremot, vi tänka och tänka och komma, för lutter tänkande, aldrig till ett bestämdt omdöme. Detta torde väl ock något komma deraf, att vi ej alltid hålla det rådligt att tala fritt ut. Den ene afhålles från att fälla ett omdöme af respekt för Polis-Directören, den andra af blyghet eller ren skygghet. Mången Tysk tänkare har nedstigit i grafven ulan att nånsin i nåeon vigtigare fråga hafva sagt sin egen tanka. Engelsmänner deremot äro så bestämda, så praktiska, och det iddella förkroppsligar sig så hos dem, att deras tankar, deras; lif och de sjelfva utgöra likasom ett enda factum som det ej Jönar mödan att försöka bortd emonstrera; ty det står ålart och verksamt midt iansigtet på sofismen. Engelsmännen äro brutala som ett factum ,? och deras motstånd är bandgripligt. En Tysk med sina tankar, sina ideer, mjuka som den hjerna hvarur de utgått, är så till sägande sjelf blott en id, och när denna misshbagar regeringarne, skicka de henne på en fästning. Så sutto en tid bortåt sextio idder på Köpenicks slott, och — ingen saknade dem, Ölbryggare brygde som förut sitt öl och sin mumma, och Novell-Calendrarne rr rr och ee ee fa AA TP. a Nr