Aftonbladet – 10 juli 1832, sida 2

Ollatt KOMINIL a fIladga Jat OUIdUC tTaRLETN ES, än i Lappland, hvarföre också fynden äro mycket rikare i de orter, som mycket varit utställde för fiendtfiga sköflingar, än annorstädes. Lappen för utan fara sina redbarheter med sig. Bli de honom för tunga, så nedsät-ter han dem i sin moderkyrkas Kassakista, -i vittnes närvaro. Det är anmärkningsvärdt, att, oagtadt köpmannensfaderliga omhugsan för Lappens: redbarheter, dock en och ånnar af dessa fjellboer finnas, som kunnat på sätt nyss är omnämndt, deponera flera lisp., till det mes sta myntadt silfver. Jag skulle snarare vara frestad, att -ahse detta silfver genom Lappen räddadt undån den försdelse, hvars följder vi ålla nu så lifligt känva, än undangömdt och nedgräfvet. Min Rec. har sjelf uttalat grundsabsen. för allt mindre köpmanna intresse, (det större kan här naturligtvis ej komma i frå ga), och man skulle ha en alltför liten erfarenhet af huru det verkligen går till, om man låte: inbilla sig, att detta slags pia fraus: vore endast upphittadt för Lappmarken. Nej, under skiftande. former igenfinner man det öfre verallt, modifieradt: blott. efter folkets olika lynne och seder på hvarje ort. Rec. besvärar sig öfver att jag ej uppdragit en nog skarp skillnad mellan Umeå och Kalix. Det var aldrig min mening då jag nedskref artikel, att ge en Topografi, hvarken öfver. dessa eller --mellanliggande orter, utan jag har in summa anfört de missbruk, som äro de allmänna vid marknaden på Kalix Fiske. Jag har uttryckligen nimnt att bränvinet ej på de andra orterna användes lika systemstiskt, som der; men att det dock vore ett bland de kraftigaste medlen att underhålla handelslifvet; ty bonden har i Umeå, som annorstådes i Norr-. och Vesterbotten, sitt qvarter hos den köpman med hvilken han handlar. Skuls le missbruket med bränvin på de 3 år, som förflutit sedan jag besökte orten, ha försvuhnit, så skulle det på det högsta glädja mig. Jag är böjd för att tro, det förhållandet för detta år är något annorlunda; men detta lår dess värre snarare vara en frukt af missvexten än af nykterhetsföreningarnes verksamhet, eller ädlare handelsprinciper. r Jag är Rec. tack skyldig för det han rige tat min uppmärksamhet mot missbruket af Caff, Det är verkligen ganska stort och allmänt, och den förtjente ej mindre en medborgarekrona, som förebyggde slöseriet dermed och andra utländska öfverflödsartiklaråt inom orten, än den, som kunde afskaffa brän vinet, hvilket oftast användes, som medel att öppna safsättning åt de förstnämnde onyttiga sakerna. — Blott i Luleå Handelsdistrict åtgingo från sjöfartens öppnande 1826 till sam ma tid 1827 circa 25,000 tt Caff och naturligtvis ännu mera Socker. När man härtill lägger den mängd af silkesdukar och eandra grannlåtssaker, som infördes och spriddes i trakten, så kan man med lätthet finna, att köpmannen ädelmodigt sökt förekomma all vinst för, riket på handelsvågen från denna orten. Och att han äfven söker göra sin skylDå KJ a 0 ol sn nn MAN