Aftonbladet – 7 juli 1832, sida 2

LITTERATUR. Den okändes sista helsning, eller den brokige Riddaren, lyftad ur sadeln. (forts. fr. gårds. BL) Ett af de mest synbara bemödanden uti Jourual-recensionen af de Historiska Handlingarna, var att nedsätta värdet af Kron-Prinsen Carl August. Journal-recensenten G. M. ansåg dessa Handlingar, serdel!es hemliga Utskottets Protocoll, utvisa, att Carl August, genom sitt förbållande såsom Dansk befälhafvare under revolutionen, brutit mot de heligaste pligter, mot sitt fosterlands och sn Konungs intresse, mot sin Öfverhets befallning och mot sin egen ära. Att Carl August framstått i en sådan dager, lade Journal-recensenten naturligtvis H. E. Hr Grefve Adlersparre till last, såsom den der genom Protoeollernes utgifvande blottställt den aflidee Furstens minne. Han hade ock haft rätt derulti, så vida man måst antaga det sednare såsom en följd af det förra. Men denna slutsats af Receusenien väckte genast, då den lästes, en allmän förtrytelse, emedan man icke lätt kunde tro en man, som gjort sig så allmänt känd tör redlighet och öppenhet, i stånd till en sådan handling. Anmäckaren eller Den okände lemnar i detta afseende den uppgiften, som han yttrar vara af säker hand, att Norrske Generalen Staffelds Adjutaut, nuvar rande Gen. Stabel, svarat Frih. C, H. Anckarsvärd, som skickades till Norrige med förfrågan om gränsen vore fredad under vestra armens uppmarseh till Stoekholm, att Generalen, efter erhållen kunskap om revolutionsplanen, hade rådt Prinsen att icke störa Svenskarne i detta företag, Anm. visar derjemte, alt Danska Regeringens order, som innehöllo, att Prinsen borde infalla i Norge så sopart Rysk eiler Dansk tropp gått öfver Sveriges gränser, (hvilka ordres äfven upptogos såsom undantagsvilkor från stilleståndet) bokstafligen uppfylldes, emedan Prinsen aldrig fick veta att vågra Ryssar hade varit öfver till Grisslebamn, förr än de redan åter dragit sig derifrån. Denna uppgift beledsagar anm. med många skäl till Carl Augusts rättfärdigande för sjelfva stilleståndet, hvilka äro fullkomligt öfvertygande: Känner G. M. hvilka hemliga instruktioner Carl Augnst af Danska Hofvet kunnat hafva, och om icke detta, blott för syns skull, och för ätt tillfredsställa de allierade stora Magterne, gifvit de omnämnde orderne, i händelse de verkeligen gifvits? Diplomatiken företer icke sällan dylika fenomener. Napoleons bundsförvandter år 1812, och Sveriges tvungna krigsuillstård mot England 1311, hafva lemnat bevis, att offentliga föreskrifter kunna motverkas PE NE 1 FT EN Toho Ar