Aftonbladet – 21 juni 1832, sida 1

aAtrirkes ENGLAND. Det gafs aldrig i verldshistorien — säger The Times — ett exempel, så upphöjande den Engelska nationalkarakteren, och så lifvande för hvarje annan nations förhoppningar, som den triumf hvilken den intellektuella och moraliska magten vunnit öfver den högdragna dumheten och den råa styrkan, En hel race af våldskräktare har drifvits från de fält som den usurperat, och ett stort rike är återeröfradt af dess egen befolkning, utan utgjutelse af en enda blodsdroppa, och utan störande af en enda rättighet, som i det allmänna omdömet af byfsade menniskor hålles helig. Reformbillens framgång har varit den lugna och oväldiga opinionens seger öfver orättrådig partiskhet; den var den allmänna rättvisans triumf öfver en prålande egenkärlek — en seger för grundsattser, som äro eviga, öfver murkna och föråldrade institutioner. Hvad hade icke de höga medlemmarne af de ruttna Köpingarnes faction på sin sida? Med undantag al Konungen, (och icke ens detta under de senaste tre veckorna) hade de hela bofvet till sin disposition. Öfverhuset var deras. Armän ansågo de såsom sin lifegen. Presterskapet, de högre Embetsmännen, alla gamla funktionärer i de publika verken, inflytandet af den artiga inkomsten af 48,000,000 Pund Sterling, och utdelningen af 20,000,000 P, — allt var emot reformen. Rötterve af deras magt nedgingo till ett fruktansvärdt djup, eller sträckte sig under ytan af omätliga distanser, under det grenarpe svajade ölver.-våra hufvuden och öfverskyggde landet med mörker. Hvad hade deremot folket på sin sida? Jo, Sanningen, värman för en rättvis sak, hat mot orätt visan och förakt för faran. Många ädle män sågos göra elt offer af personligt inflytande. rikdom och magt, åt det allmännas väl Äfven tryckfriheten, — denna spegel, som troget framställer hvad som före