AN RA RA STOCKHOL)Y Den 12 Junt. I Fredags afton kl. 7 sammanträdde Norrmalms Filialafdelning af Stockholms Nykterbetsförening i Engelska Kapellet. Ordföranden var Kongl. Lifmedicus Retzius; v. Ordf. Gulddragaren sSethelius; medlemmarne af Directionen voro 6 å 7, hvilkas namn vi skola framdeles anföra. Ordföranden öppnade sammankomsten med ett tal, värdt uppmärksamhet derföre att det både fullständigt och på vettenskapliga grunder utredde Bränvinets skadliga inflytande på menniskokroppens Orgavism, äfven 1 mindre dosis (eller för att nyttja det allmänna talesättet: Måttligt begagnadt , och tillika utvecklade gvunderna, hvarföre ej vin, porter, öl, måttligt begagnade äro skadliga. Talaren yttrade sig skarpt, äfven mot missbruket af dessa saker, och förklarade, det hvem som helst af föreningens medlemmar, som Sörbröte sig mot måttlighetens lagar medelst berusning af någon bland de uppräknade sakerne, skulle med skymf se sitt namn utplånadt ur Föreningens Matrikel m, m. Utomdess upplästes af en annan medlem i Directionen ett anförande, som här meddelas: Hvar och en som med värma omfattar våra bemödanden, har visserligen rika glädjeämnen uti de allt flere och fullständigare segrar, som vår sak erhåller öfver fördomarne och tanklösheten. Snart är man ense derom, att bränvinet aldeles icke är nyttigt, eller behöfligt, utan tvärtom skadar, under dagligt bruk, förtärdt i huru liten qvantitet som helst; och få äro de, som icke redan blifvit väckte till någon eftertanka i ämnet. Men fastän opinionen således tyckes vara i det närmaste vunnen, för sällskapets ändamål, återsiå likväl passionerna att besegra. Det är visserligen skönt, att tillskrifva nykterhetens framgång åt en utbildad och förädlad allmännare öfvertygelse om suparens brott emot sig sje!f, och emot menskligheten 3; men icke lära vi få hta på förnuftets och pligtkänslans allmakt mera i detta än iandra fell, der den haft att kämpa med begören. Låtom oss således vara omtänkta och verksamma till förekommande af frestelsen att supa. Låtom