Aftonbladet – 8 juni 1832, sida 1

senare än sista postens eller till den 27. Det vill synas som om Torys, sedan de med visshet veta att en Peerscreation ej uteblifver, om den behöfs för att kufva dem, nu vilja spara Huset denna förödmjukelse, och derföre hellre i godo gifva med sig och rösta för Reforna billen eller afhålla sig från omröstning. Den 25 om aftonen hade åtskillige vigtiga stadganden i Billen gått igenom Öfverhusets Comild utan omröstning. I Underhuset hafva Ministrarne med en pluralitet af 246 töster mot 130 genomdrifvit andra läsningen af Irländska Reformbiilen. Lord JVilliam Russel säges ämnad att åtfölja den escadre, som under Amiral Parkers befäl afgår till Tajo. Man har påstått att hans mission åsyftade en försoning mellan Don Pedro och Miguel. Detta synes dock, med afseende på hans kända tillgilfvenbet för de constitutionella interessena, föga troligt; en annan uppgift, den att ban vore ämnad att bafva ett man far vaksamt öga på Spanien, är, om i betraktande Greyska Ministerens liberala åsigter, troligare. FRANKRIKE, Parisiska tidnvingarne sysselsätta sig dels med sammansättningen af en py Ministere och dels med det tillstundande Kongl. bilägret i Compiegne. Hvad det första beträffar så påstå flere af de mest aktade bladen, att Mivisteren redan är uppgjord och dess kungörande att med första vänta i Moniteuren. Af de förre uppgifter, Ministrarne skulle, enligt dessa endast tre qvarstanna: nemligen Marskalk Soult såsom -Conseljpresident och handeln, Deremot Krigsminister, Gref d Argout vid och Amiral Rigny vid marinen. skulle Hr Dupin d. ä. inträda som Storsigillbevarare och Justitie-Minister, samt dermed förena andliga ärendernva. Hr öeranger skulle få Inrikes Portföljen, Gref GCuilleminot utrikes ärendernas, Hr Bignon allmänna undervisningens, och Hr Mosbourg financernes. På Börsen, och bos publiken i allmänhet, har ryktet om dessa utnämningar gjort lycka. Fiere af dessa Berrar tillhöra i sjelfva verket den moderata oppositionen, och ega onekligen, hvar för sig, stora talanger. Rörande förmälningen, berättar den officielle Moniteur , att Fransmänpnens och Belgernas Konungar redan den 29 Maj skulle sammanväffa i Compiegne, hvarifrån den sistnämnde efter två dagar skulle återvända till sitt land. Förmälningen och åtskilliga politiska angelägenheter, skulle vid detta tillfälle uppgöras. Tertigen af Choiseu! ör skickad att mottaga och komplimentera Belgiska Majestätet. Carlisteryes stämplingar väcka Hkaledes mycken uf pmärksamhet. Utdelningar af patroner och gevär skola ske i hemlighet, och ett uthrolt på en gång i Södern, Vestern och Aufvudstaden, skall vara öfverenskommet till början af Juni. Polisen är emedlertid alltsemmans på spuren, eller påstår sig åtminsto1 ar An 1.0