Aftonbladet – 2 juni 1832, sida 2

I ade bäröfver, framdrogo utan omsvep skjutgevär och sköto skarpt in i folkbopen, En kula traffade dervid en ung man, som just i det ögonblicket trädde ut ur kyrkan, och sträckte bonom död ned på trappstegen till tempet. Nu käsde folkets raseri inga gränsor; det trängde vildt inpå Marchesen och hans hejdukar; pistelskott lossades å ömse sidor och en kula träifade äfven — beklagligen icke Marchesen, men hans hatt. De tre uslingarne, darrande i alla leder, räddade sig med möda öfver en bakgård in i casernen. Folkrimassan ökades emedlertid betydligt med hvarje ögonblick. Herr Beugnot skyndade till stället och sökte förgäfves att stilla folket. Den på sjelfva tröskeln till Guds hus mördades blod ropade om hämd, och Herr Beugnot förutsåg, att den upretade hopen skulle försöka att storma casernen, Hastigt samlades nu Fransmänpen på den trånga till casernen ledande gatan, och lyckades att hejda den påträngande tpassan. Dervid utmärkte sig isynverhet Herr Beugnot med sin stora, kraftfulla och högst imponerande gestalt. På detta sätt stå emedlertid sakerne för det närvarande. Marcheser och hans: 150 harbjertade Carabinierer äro så tillsäsande inspärrade, hvaröfver Herr Öfversten också visat sig vara ganska ond; men då Franska bes falbafvaren erbjödsig att, om Herr Marchesen på något sätt funne det stötande för sin ambition att se sig så der instängd af Fransmannen, genast gifva dem ordres att draga sig tillbaka, hvarefter Herr Marchesev och hans 150: man finge bäst de ku de, reda sig med Anconaterne, — vågade den tappie påflige Fältherren icke heller antaga detta anbud. Sedan dessa händelser blifvit kände i Ron, har man der beslutat att ytterligare skicka 50. man till Ancona, för att, efter sked — såsom det tyckes temligen behöflig — utgallring bland Carabiniererne, ändå ega en tills räckligt stor styrka att på denna punkt förskaffi de påfkiga auctorileterne gehör. Emed lertid. har under allt detta sjelfva hufvud-auledningen till alla dessa uppträden, den olycklige. arrestanten, alldeles. kommit ur sigte och blifvit bortglömd. Har Monsignor Fahrizi fått honom om händer, så lärer han svårligen nånsin mer blifva synkg för verlden. ESR TA REVEIAIN FTA EERO AE EE PEN