Aftonbladet – 24 maj 1832, sida 1

sammankomst på Börsen, den 17 Maj 18325. meddelad af Ordföranden för tillfället ). Först öppnades sammankomsten af Ordföranden, med en kort underrättelse om sakens vigt i allmänhet, och uppmaning till hvarje sann fosterlandsvän , att bebjerta och efter sin förmåga medverka till dess framgång. Hörefter upplästes Kongl. Maj:ts Nådiga Cirkulär af den 3 Mars d. å. till Landshöfdingarne och Biskoparne kring hela Riket, . att uppmana sina underhbafvande embetsmän, att medverka till Samfundets ändamål, i anledning hvaraf Ordföranden yttrade, å egne och öfrige medlemmars vägnar, sin synnerliga glädje öfver det stöd och uppmuntran saken kunde anses hafva vunnit genom detta Nåd. Cirkulär, och tillade, att man ej mera beböfde frukta för ridikulen, då saken vore gillad både af allmänna omdömet och Regeringen, samt att tiden vore inne för bvarje pykterhetsvän, att ej mer visa sig skuggrädd, utan träda i degen och verka, efter sina krafter, till den goda sakens befrämjande. — Hvarefter namven upplästes på Föreningens Styresmän , hvilka för närvarande äro; Ordförande, S. M, Adj. N. J. Ekdahl, vice Ords förande, Kryddkramhandl, Strindberg, Canzli-Rådet Wallmark, Professor Liljegren, Grosshandlarne Nyldn och Arosin, Bokhandlaren Magister Lundeqvist, Mag:r Bergfalk och Kongl, Secret. Forselius. Derefter uppmanades Grefve Frölich (som utan tvifvel gjort för nykterhetens framgång de största uppoffringar af alla Svenskar) och de flere tillstädesvarande, att yltra sig. Grefve Frölich förklarade, att han ej vore beredd att hålla något tal; men icke dess mindre, då han dertill blifvit. uppmanad, ville han afge en kort berättelse om sina för nykterhetens be fordrande vidtagne åtgärder, samt verkningerne deraf, Att Hr Grefven för mer än ett år sedan nedlagt sitt ganska betydliga och lönande bränneri, hade så väckt allmänhetens förvåning, att den just deiför lyssnade till hvad han hade att säga rörande nykterheten, hvilken numer vore så allmän och så sträng bland hans socknebor, att, ehuiu iogen förening bildats för nämnde ändamål, nästan ingen i socknen egde bränvin, och smakade det ej en gång då det bjöds horom på en ort flera mil aflägsnad från ) Vi lofvade för några dagar sedan att återkomma till den berättelse, som S; M. : Adjurkten Ekdahl vid ofvennämnde tillfölle gjorde, angående den roll bränvinet enola vit alla Aflärare Aafelnr!ande mellan