Aftonbladet – 14 maj 1832, sida 2

1? dock den sista som lemvade bureauerne och Minister-Cabinetten! Här börjar för Hr Guizöt en lysande och ärofull bana, den han sjelf åt sig skapade genom sina talanger och sin arbetsförmåga. Skiljd från allt deltagande i styrelsen, vande han sig till friheten , och hans penna skapade åt honom på en gång en oberoende ställuing och en hög politisk betydelse. År 13820 utgaf hao ett arbete Om Fraukrikes styrelse sedan restaurationen, och om den nävvarande ministören.? I företalet till denna skrift, yttrade han sig på följande satt om den förundran några af den nya regeringens medlemmar, låtit förspörja, öfver hans beslut att blifva en politisk författare: Det är alt allt för mycket misskänna vårt samhälle och vårt regeringssätts natur. Menniskorna i vår tid svärja icke trohet åt menniskorna. Det är undev vissa prineipers baner, som de strida, urmrdev vissa allmänna intressens, i; hvilkas sak man ej kan upphöra att förfäkta, när man en gång omfattat den. I detta arbete finnes ganska lifliga anfall mot högra sidans ministöre, några väl tecknade porträtter af Hrr de Serre, Laint och Hertigen af Richelieu , jemte en theori öfver legitimiteten, till hvilken jag längre fram ämnar återkomma. Ar 1821 utkom en ny ströskrift, under titel: Hvad styrelsen och oppositionen böra vara i Frankrikes närvarande ställning. Man igeofinner der ungefär samma idder som i det förra arbetet, jemte samma benägenhet att taga plats mellan Lancien regime och revolutionen, för att skriita dec bägge. Den hedersvärda publicisten åtnöjdes icke med denna polemik. Vid samma tid lärde han med stor framgång offentligen historic. Han var den förste som hos oss gaf undervisning i kännedom af Romerska väldets munieipal-styrelse, och af Franska samhällets skick från 5:te till ro:de seklet, hvarvid han stöddte sig på Roth, Eichorn , Hullman och Savisny. Likaså läste han först af alla öfver upphofvet till den representativa styrelsen i England. Fördrifven från en lärostol, kring hvilken han spridt så mycken glans, öfversåg han och utgaf å nyo, med högst intressanta voter, Le Tourneurs öfversättning af Shakespearez han utgaf memoirer öfver revolutionen i Eugland, och skref slutligen sin berömda afbandling öfver Engelska revolutionens Historia, från Carl T:s till Jacob II:s fall, ett verk, som man i sanniog kan kalla pragmatiskt , i dena bemärkelse de gamla fästade yid detta ords och i hvars två första delar, de enda som blifvit tryckte, Frankrike och Europa torde känna en författare med den djupsionighet i uppfattning, skarpsinnighet och fulländning i stilen, att man för dessa egenskaper glömma de brister arbetet i öfrigt möjligen kan es Ir Guizöt utgaf vid samma tid några mindis betydliga skiiftert och elt verk öiver Dödsstraffens. olämplighet vid pobtiska förbrytelser, som gör hans rättskänsla och menniskokärlek den största heders Karta a AA amn ANA